- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
374

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och slutanmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 374 –

släktnamn skämtsamt danade familjenamnsbildningar1),
som beteckna vissa egenskaper 1. verksamhetsyttringar,
angifna genom i resp. uttryck såsom första led
ingående betydelsebärande ord eller ordstam (se s. 314 ff.,
passim)2). Jfr att i de allra flesta af de oftast
tillfälliga förbindelser — en titel (1. dyl.), åtföljd af ett substantiv,
adjektiv eller pronomen —, som omtalas s. 345 ff.,
uttryckets senare led ej förekommer som verkligt namn.

Med vissa vanliga familjenamnsändelser (t. ex.
-ander, -berg, -felt, -stedt) bildas mycket lätt nya uttryck.

Äfven de beskrifvande familjenamnen förete
stundom allitteration (mellan de olika namnleden, se t. ex.
.Æfagerwan, .Slapparinsky.) Någon gång rimma ett
deskriptivt familjenamns första och sista led (se Glömström).
Ej sällan rimma dylika familjenamn med hvarandra.

Se förteckningarna i det följande.

* *

_ *

*) Några af dem förekomma i (humoristisk) litteratur — se
Drängstedt, Magerman, Springfelt — såsom verkliga namn på fingerade
personer. I äldre skönlitterära verk (oftast af humoristisk art)
åskådliggöra de skildrade personernas namn ej sällan deras karaktär, yttre
omständigheter o. s. v. Jesper Mes är en mesaktig stackare, fru
Hedvig Sophia Contant har godt om kontanter, majorskan Pratmejer
och borgmästarinnan Sliddersladder äro mycket pratsamma fruntimmer,
poeten Rimström är en produktiv rimmare — allt exempel tagna ur
1700 talets litteratur. Jfr från Cederborgh kapten Flycht von Striden,
sekter Fuskert, herrarna Lymell och Lundsing. Ännu i dag förekommer
motsvarande namngifning, då t. ex. en herr Fånlund uppträder i någon
hvarjehandaanekdot o. s. v. — Stundom har nog ett dylikt
litteraturnamn fått sekundär användning (märk särskildt Dumbom). A andra
sidan ha skämtsamma familjenamnsbildningar, som redan nyttjades
appellativt, troligen ibland fått göra tjänst som »verkliga» namn i
humoristisk framställning (se exemplen i början af denna not). —
Redan i de norröna forndikterna påträffas deskriptiva, fingerade
personnamn. Se Detter och Heinzel. Sæmundar Edda 2: 112.

2) Det betydelsebärande ordets form är ej sällan förändrad,
så att t. ex. det i familjenamns förled vanliga en eller er
tillfogats. Se Nötenbom, Fjäskenfelt, Gnüllerstedt o. s. v. — Stundom
uppbäres betydelsen äfven af en familjenamnförbindelses senare led (så
i (Marquis) De Prata Scito).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free