Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och slutanmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3^2 —
kännas både af »bildade» och af »folket» inom hela
(eller största delen af) det svenska språkområdet.
Vanligast äro Jöns och Dummer-Jöns — den dumme, vidare må
exempelvis såsom de mest kända anföras Slarf-Hans,
Snål-Hans, Snål-Jåp eller Snàl-Jåper (af Snål-Jakob),
Barfota-Lasse, flere bildningar på -Lisa (se Pip(e)-Lisa,1)
Sjåp(a)-Lisa), Gat-Maja, Skvaller-Maja och
Slammer-Maja, Ox-Mickel, Dål-Mäns (vanligt i litteraturen, dock
ej kändt från södra Sverige), Tråk-Mäns och
Trög-Måns (dessa sistnämnda ej uppvisade från Finland),
Grin-Olle (i olika betydelser), Drummel-Pelle (ej
meddeladt från Finland) och SnuskfeJ-Pelle.2) Bland
familjenamnen är Dumbom mycket brukligt.
Vissa af de personifierande djurnamnen nyttjas
allmänt: Jösse — haren, Olle — tjuren, Mickel —
räfven, Palle — hästen äro mycket vanliga. Nisse
— tomte, Jon Blund ~ sömnens genius, Svarte
(.Svarta)-Petter — ett kortspel m. m. höra till riksspråket, liksom
växtnamnet Stolt(e)-Henrik (Chenopodium bonus
Hen-ricus), kortspelstermen Jan o. s. v.
Ej få af de fraser och stående förbindelser, som
citerats, tillhöra riksspråket. Så t. ex. »blås, Kajsa»,
»mat för Måns», »mota Olle i grind», »Pär och Pål» m. fl.
Om de allra flesta af de anförda, sekundärt nyttjade
uttrycken gäller det emellertid, att deras utbredning är
begränsad till någon mindre del (eller vissa delar) af det
svenska språkområdet; ofta kännas de blott från
jämförelsevis få orter eller från en enda provins eller stad.3)
’) Liksom vissa andra Lisor mest, som det synes, hemma i
mellersta Sverige.
!) Skvaller-Stina och Slammer-Stina, som enl. Svenska
Akademiens språkprofssamlingar skulle brukas i »bildades talspråk», torde ej
vara så vanliga som de ofvan anförda.
’) Då, som det ibland inträffar, ett uttryck är uppvisadt från
bygder, som ligga hvarandra fjärran, är det naturligtvis ofta sannolikt, att
det förekommer äfven i de mellanliggande trakterna, fastän det ej
belagts därifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
