- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
451

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. kap. Cavinas missionsstation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grundades missionen bland cavinaindianerna redan 1770[1]
vid Rio Madidi. Sedan har den flyttats tvenne gånger,
senast år 1887 till den plats, där den nu är belägen.
Bland dessa indianer verkade padre José Maria Ciuret
från 1842 till 1885. Under den tid, missionen låg vid
Rio Madidi, blevo många cavinaindianer dödade av de
vilda guarayoindianerna, som de själva kalla chāma.
Kopporna ha härjat fruktansvärt bland dessa indianer.

Missionen i Cavinas skiljer sig ej mycket från en
vanlig gummibarack. Munkarna ha där, lockade av de höga
gummiprisen, nästan glömt bort, att de äro missionärer
och ej handelsmän. Cavinaindianerna arbeta sålunda
fullständigt som arbetare på en barack. De ha ungefär 30
bolivianer i månaden, måste arbeta sex dagar i veckan
åt missionen och ha stora skulder, några ända upp
till 400 à 800 bolivianer. De ha ej rättighet att lämna
missionen och söka arbete på annat håll. Det kallas att
rymma och betalas med smörj. De hyras ut för högre pris
än deras lön, och mellangiften går till missionen. Ingen
cavinaindian kan läsa och skriva ordentligt, och blott ett
fåtal tala något spanska. Skolan är dålig och ledes av en
okunnig tumupasaindian.[2] Denna undervisning, som blott
är för gossarna, måste dessa betala med arbete.
Moseteneindianen Tomas Huasna, som vi lärt känna i det
föregående, sade betecknande nog om Cavinas: »Det här
liknar ej en mission.» Visserligen läses här mässa varje
dag, men den religiösa undervisningen är helt ytlig, och
den kristna religionen har ej ännu lyckats undantränga de
gamla föreställningarna. Den kristna religionen intresserar
cavinaindianerna långt mindre än moseteneindianerna. I
hyddorna ser man ej som i Covendo altaren åt Kristus
och helgonen.

Några goda sidor har även denna mission. I
missionen hålles stammen ihop och skingras ej.


[1] I Relación História, sid. 196, säger Armentia, att missionen
grundades 1785.
[2] D. v. s. en tacanatalande indian från byn Tumupasa, som förr varit
mission.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free