- Project Runeberg -  Fosterländska minnen i ord, sång och bild tillegnade svenskarne i Amerika /
41

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och fordrar kärlek utaf mig!

0, alla väsens Gud! du ville Sodom spara,

Om blott der funnits fem, som älskade din9 bud:

Hvad bröt ett menlöst barn ? Hvad gjorde dig Spåstara?
De krossas? . . . Abraham! och detta är din Gud?

Ja, om på detta klot, der brott och öden rasa,
Spastara! du ett menskligt fel begått,

Vid detta dödsrop, denna fasa,

Med dessa känslor, som jag fått:

Jag ville vara Gud att kunna dig förlåta,

Och sedan menska bli för att af glädje gråta.

Men, när .så grymt oss ödet sårar,

Hvar finnes tröst? i tårar, tårar.

Den makten eger segrar lätt:

Dock dygden, just då dundren knalla,

Sin oskuld kan till vittne kalla,

Och himlen, då hans viggar falla,

Skall rodna för sin oförrätt.

Det töcken, hvars viggar dig krossat, Spastara,
Försvinne från jorden, från himlar och haf!

Dock — om så oföddvärd en älskad son kan vara —
Att hata . . . hata? Gud! den honom lifvet gaf ;

Om ej i känslor dränkt hans hela väsen blifver
Vid minnet, hvad en mor för evig kärlek bär;

Om vid dess suckar döf på lastens väg han är,

Och henne sorg till lön för tro och ömhet gifver;

Kan hennes stoft han utan tårar se,

Må öfver hans hjessa det töcknet då välta,

I blodskurar smälta,

Att himlarne rysa och djeflarne le.

Spastara! om miu suck dig hinner,

Der du med englar dig forent;

Och du en himmelsk skönhet finner,

Ett hjerta, som Guds tanke rent,

Ett hjerta, som mitt öde sårar,

Spastara! om du henne ser,

Då tyst, som tålamodets tårar,

På detta klot hon blickar ner,

Och hennes suckar, uppenbara,

Att från en älskad son hon for:

I hennes sköte flyg, Spastara!

––-Det är min mor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:51:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fosterland/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free