- Project Runeberg -  Fosterländska minnen i ord, sång och bild tillegnade svenskarne i Amerika /
102

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grumla opp din bölja, dika ut dig,

Och förtrampa dina blomsterbräddar?
Källan åter bad en bön och sade:

Gosse, hvarför skulle du mig straffa,

Grumla opp min bölja, dika ut mig,

Och förtrampa mina blomsterbräddar?

Jag är ju en vattnets dotter endast,

Har ej blod och har ej varma pulsar,

Älskar ej och älskas ej tillbaka.

Värre är, att i ditt eget hjerta,

I ditt eget hjertas varma källa,

Flickans minne sällan varar längre,

An hon står i fägring för ditt öga.

25.

Högt bland Saarijärvis moar bodde
Bonden Paavo på ett frostigt hemman,
Skötande dess jord med trägna armar;

Men af Herren väntade han växten.

Och han bodde der med barn och maka,

Åt i svett sitt knappa bröd med dessa,
Gräfde diken, plöjde opp och sådde.

Våren kom, och drifvan smalt af tegen,

Och med den flöt hälften bort af brodden;
Sommarn kom och fram bröt hagelskuren,
Och af den slogs hälften ned af axen;
Hösten kom, och kölden tog hvad öfrigt,
Paavos, maka slet sitt hår och sade:

Paavo, Paavo, olycksfödde gubbe!

Tagom stafven, Gud har oss förskjutit;
Svårt är tigga, men att svälta värre. *

Paavo tog sin hustrus hand och sade:
Herren pröfvar blott, han ej förskjuter.
Blanda du till hälften bark i brödet,

Jag skall gräfva dubbelt flera diken,

Men af Herren vill jag vänta växten.
Hustrun lade hälften bark i brödet,

Gubben gräfde dubbelt flera diken,

Sålde fåren, köpte råg och sådde.

Våren kom, och drifvan smalt af tegen,
Men med den flöt intet bort af brodden;
Sommarn kom, och fram bröt hagelskuren;
Men af den slogs hälften ned af axen;
Hösten kom, och kölden tog hvad öfrigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:51:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fosterland/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free