Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelf icke hann fullborda fortsattes af hans båda söner, Valdemar och den
prakt&lskande Magnus Ladulås, hvilken senare med stor frikostighet omhuldade
sin faders skapelse och gjorde den värdig att ställas främst bland rikets städer.
En blick på Stockholm vid början af 1400-talet skall öfvertyga oss, att
staden redan då hade en omisskännelig prägel af såväl storhet som prydlighet.
Det fasta slottet, eller Adelshuset, uppfördt af gråsten, intog sandåsen vid det
smala strömdraget gent emot Stockholmen. Ur dess midt höjde sig ett stort rundt
torn, som för sin skapnad kallades Kärnan. Utanför slottet låg Forborge*,
hvars murar sträckte sig ned till strömmen, och genom hvilket fäste icke blott
staden utan inloppet till Mälaren försvarades. Från Förborgen ledde en
brygga till den gamla Stockholmen, på hvilken sedan ett hospital eller-
helge-andshus inrättades, hvarefter holmen erhöll namnet Helgeandsholmen. Åfven
denna holme var omgifven med fasta
murar och det synes som om de första
husen i Stockholms stad varit hår
belägna. Från Helgeandsholmen ledde
en bro, försedd med vindbrygga, öfver
strömmen till dess norra strand vid
foten af Brantberget. Porten, från
hvilken bryggan utgick, var byggd i form
af ett torn med gluggar, ur bvilka
portvakten skulle noga betrakta alla
ankommande. Vid brons andra ända
voro äfven några fästningsverk eller
s. k. skärmar uppförda. Det höga
Brantberget var en sandås, som sträckte
sig, ehuru afbruten af flera
fördjupningar och afsatser, norrut till
Bruns-viken, och hvilken, sedan marsken
Göran Brunke här aflifvades 1319,
erhöll’ namnet Brunkeberg. På vestra
3. Slottstornet Kärnm. sidan om denna sandås låg Klara
gärde, der Magnus Ladulås 1288 Ut
bygga ett kloster, helgadt åt jungfru Maria och den hel. 1’ranciscus. Här gick
vägen, liksom än i dag, förbi till Upsala. Nedanför Brantlerget på östra sidan
gick en gren af Norrström, kallad Näckeström, öfver hvilken Nåclcebro ledde till
en holme, som kallades Käpplingeholmen, den n. v. Blasieholmtn. Nära derinvid
låg Vangensöna, n. v. Skeppsholmen, hvilken redan då begignades som
land-ningsställe för fartyg. Emellan Helgeandsholmen och staden ledde en särskild
bro emot den si’dan af slottet, der stadskyrkan, eller såsom hon då kallades,
Bykyrkan, var belägen. Ifrån . skansverken, som omgåfvt slottet, sträckte
8ig utefter riktningen af nu varande öster- och Vesterlånggatorna tvenne med
flera småtorn försedda murar, hvilka förenade sig i ett sta>kt befastad t ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
