Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man icke vidare, än att den var borttagen 1719, när domkyrkan anlades.
Karlstad hade vunnit en icke obetydlig grad af utveckling, når staden 1865
ödelädes af en eldsvåda, efter hvilken icke återstod mer än låroverkshuset,
lasarettet, länsfängelset, kyrkan och den lilla stadsdelen vester om elfgrenen,
ur hvilken förödelse staden sedan med raska steg rest sig.
Karlstads läge är obestridligen ganska vackert. Ofvanfor staden
omskuggas den väldiga Klarelfven af skogbekransade stränder, och de närmaste
omgifningarne kring staden, som äro väl odlade, med undantag af en höjd
på Kannicke-nåset, förläna åt taflan ett idylliskt behag, som man äfven
återfinner vid Sandviken,, Voxnäs och andra anläggningar i stadens granskap.
Ett par mil vester om Karlstad låg på en liten holme vid
Slottsbro-sundet af Grumsfjärden i fordomtimma ett gammalt fäste, som kallades
Asa eller Edsholms slott, under Margaretas och Erik den trettondes tid ett
beryktadt näste för de grymma fogdarne öfver Vestersysslet. Den siste af
dem, och som innehade
slottet när Engelbrekt
rensade landet från de
danska förtryckarne,
var en riddare Herman
Gisber, hvilken Hkv&l
var borta, när de
uppbådade Vermlands-bönderna under
anförande af Peder
Ulfa-son anryckte mot
Eds-holm. Slottet, som
var bygdt af -sten i
flera våningar, med
sänktimmer, vallar och
bålverk, och genom en bro förenadt med fastlandet, uppgafs samt förstördes
af den uppretade allmogen. Folksagan, som gerna utsmyckar historiska
händelser på sitt egna romantiska vis, omtalar slottets förstöring på ett helt
annat sätt. En fru Rangela, en girig och hård qvinna, som egde Edsholms
slott och trakten deromkring, hade ådragit sig böndernas hat genom det
förtryck hon utöfvade mot dem, men framför allt for den obilliga afgift,
hon fordrade af dem, hvar gåDg de färdades öfver slottsbron. Enligt aftal
bortgingo en dag två bönder från arbetet och stälde sig den ene på beiget
Edsbonden och den andre på .ett berg på andra sidan sundet invid slottet,
hvarefter följande högljudda samtal uppstod dem emellan: “Kära granne,
låna mig din kettil“. — “Hvad skall du med den att göra?“ — “Jag skall
koka fru Rangela på Eds slott, ty hon tager för hög tull af resandeu. —
“Då skall du gerna få låna honom“. — Detta hördes till slottet och fru
Rangela, som trodde att det var trollen, som samrfiddes om hennes ofärd.
116. Stadshotellet och Landshöfdingeresidenset-i Karlstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
