- Project Runeberg -  Fosterländska minnen i ord, sång och bild tillegnade svenskarne i Amerika /
119

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väggarna alldeles kolsvarta. Ty från eldstaden (ugnen), hvilken alltid är belägen
strax höger om dörren, måste röken leta sig väg till takets midt, der den
ändtligen Utsläppes genom “rökpepan" (lakeinen), en fyrkantig, med ett glest
galler bet&ckt öppning. I den rymliga stugan inströmmar dagsljuset vanligen
helt sparsamt genom ett par simpla gluggar, hvilka ej kunna tillslutets, utan
att fiillt mörker inträder i rummet. De stängas nämligen blott med
brädlappar, och det är först pä äénare tider, man här och der förskaffat sig
fönsterglas.

De« förmögnare bönderna Uafva förutom rökstugan äfven en
“svenskstaga", till begapande under helg- och högtidsdagar. Derinne är vanligen
rätt ljust och trefligt, och har man några lyxartiklar, så förekomma de gerna
här. Sjelfva Jönköpings målarskola får ofta skatta till finnens svenskstuga,
finnen - trifves visserligen bäst i sitt rökiga pörte; men ban är derföre alls
icke osnyggare än annan aJIinoge. De sotiga takbjelkarnp och väggarne fejas
och skuras rätt ofta och se deraf så blanka och glänsande ut, som om dc
vore af ebenholtz. Äfven den kroppsliga hyddan renas flitigt nog; och jag
skulle tro, att man åtminstone en gång i veekan begagnar de bekanta
im-baden i badstugan.

Finnen förstår sig alls icke på hvad ett så kalladt godt bord vill säga.
Har han bara sin “motti“ (näfgröten) och derpå en pipa tobak, så mår han
godt nog, men får han dertill äfVen en sup, så är det alldeles förträffligt.
Det enkla lefhadssättet ger god helsa och man känner derföre ej så mycket
hvad sjukdom vill säga. Men träffas man af det onda, då användes ofta
rätt egna botemedel. Kaffe är dervid ett medikament, som brukas med
förkärlek, äfvenså bränvin."

För finnarnes upplysning har mycket blifvit gjordt i senare tider.
Kyrkor med. ordentliga lärare hafva blifvit uppbygda och skolor inrättade.
Äfvenså äro nya vägar anlagda, genom hvilka en lifligare förbindelse inträdt
emellan Finnskogarne och den nedanför liggande Svenskbygden, med hvars
befolkning finnarne nu sammansmälta allt mer och mer.

En återblick på Yermland visar oss landet som en ofantlig triangel,
hvars inskurna bas, lik en halfmåne, bildar Venerns norra strand. Genom
triangelns spets inbryter den väldiga Klarclfven och strömmar midtigenom
landet ned i Venerns vida bassin, dit äfven landets öfriga vattendrag ställa
sin kosa. Af den mängd elfvar, hvilka från nordens fjällrygg fl} ta genotn
Sverige, är Klarelfven den sista mot söder, men den första och enda, som
faller ut .i Vesterkafvet. Den samling af fjällar, hvilka norr och öster om
5jön Fämund uppresa sina snöbetäckta spetsar, är en i många hänseenden
märklig vändpunkt i den Skandinaviska halföns geologiska bildning. Om
Dovre jämte det sydliga Norges öfriga (jällar, enligt nyare geognostiska
iakttagelser, är af ett eget afvikande skaplynne, så bar den egentliga nordiska
Kölen sin slutpunkt i Yermland. Att från Kölen våldsamma revolutioner
utgått, hvilka i en urtid bestämt vidtomkring liggande trakters utseende,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:51:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fosterland/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free