Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungarne Inge Svenske och Magnus Barfot, men egentligen blef bekant
sedan den kommit under biskoparne i Skara, och Brynjulf Gerlaksson der
uppfört det fästa Låckö. Slottet, som med de tillbygnader; som sedan blifvit
gjorda af Jakob och M. G. De la Gardie, hvilka hade Läckö till grefekap,
består af en stor fyrkantig bygnad med fyra torn och har ett dominerande
läge på en brant klippa på nordöstra Mdan åf ön, hvarifr&n det synes ’flera
mil’ omkring åt Venern och dess strandbygder. Bakom slottet åt sjösidan
ses en gammal förfallen bastion för sex kanoner, och nederst vid sjökanten
en underjordisk gång, som &r sprängd i berget och går under slottet till
en- brunn af 65 meters fljup, hvarifrån vattnet genom pumpverk blifvit upp*
fordradt till nedra slottsvåningen. Slottets salar, särdeles “Kungssalen" och
“Rikssalen", ha varit prydde n»«d stora målningar, framställande trettioåriga
krigets förnämsta händelser och, handlande personer. Dessa målningar äro
nu dels borttagna, dels söndriga och förstörda; de stora salafne stå öde och
vinden leker i obunden frihet under de höga slottshvalfven. Det var hit
till Läckö N. F. S. Grundtvig ville hafva förlsgdt ett stort nordiskt universitet
“istedenfor de fire Latinake vi nu jer hjemsögte med“,’ ett universitet
gemensamt för hela Skandinavien, för hvilket sätet bortle af Nordens tre regeringar
förklaras som fristat, en vetenskaplig republik. Ehuru denna i många fall
genialiska tanke icke ledde till det mål författaren afsåg, torde man likväl
böra m&ge, att i’ den uppsats (“Om Nordens ’videnskablige Forening11, i
tidskr. Brage og Idun, 1839), hvari detta förslag väcktes, låg första
uppslaget till de sedan i de skandinaviska länderna inrättade folkhögskolorna.
E*t par mil sydvest om Läckö ligger äfvenledes inom Kållands härad
säteriet Begéberg, särskildt märkligt för den här af den förijente Edv. Nonnen
år 1835 anlagda landtbruksskola, den’ första i Sverige, och’ från hvilken
flera af våra skickligaste jordbrukare utgått — Men vi vända åter till Husaby.
På vägen från. Husaby till .Skara reser man förbi Vestergötlands mest
besökta helsokäOa Lundsbntnn, som ligger rätt täckt i en dal omgifven äf
lummiga löfträd. Källan kallades i äldre tider “Odenskälla11 hvilket antyder
dess helgd och betydelse äfven hos våra förfäder.
Skara, två mil söder om Kinnekulle, är en af de äldsta orter i Svenge
och hade sannolikt under hednatiden lika stort anseende bland Götalands
bebyggare, som Upsala bland Svearne i mellersta Sverige. Redan Adam, af
Bremen kallade Skara en “stor stad“, och att detta omdöme var berättigadt,
synes deraf, att så fort historiens ljus, frigjordt från sagans töcken, börjar
belysa fäderneslandets händelser och öden, Skara framstår såsomen af rikets
förnämsta städer. Visserligen fordrades’ egna tidsförhållanden för att på ett
så lågländt och föga inbjudande ställe framkalla en stad, som kunnat växa
ut till den storhet, som Skara under medeltiden; men också nedsjönk staden
till en obetydlighet så fort dessa förhållanden förändrades, och tidsandan tog
en annan riktning. Medan den nya tiden funnit sitt bästa uttryck i det
ståtliga nya lärovertehutet är den uråldriga domkyrkan, hvilken reser sig som eij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
