Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
Hedoigakobn på det 1 hamnen liggande skäret af aamma namn. I detta
skick befunno sig försvarsverken vid Marstrand, d& de 1677 eröfrades af
danåkarne under Gyldenlöwe. De arbeten, desse, under den tid de innehade
fästningen, böljade till fästningsverkens förstärkande, fortsätten af svenskanig,
när de gentfm freden åter kommit i besittning af Karlsten, och hafva med
längre eller kortare afbrott fortgått ända intill senare tider. På de sista
femtio åren har fästningen delvis blifvit ombygd och försedd med nya utan*
verk. Vid södra inloppet är bygdt ett nytt, men alldeles för svagt straad-
verk. De gamla skansverken Fredriksborg och Gustafeboig äro nnmen
raserade och sjelfva Karlsten nyligen utrymd.
Allmänt bekanta äro Marstrands saltsjöbad. Ställets klimat är mildt
och tempereradt; frostnätter infinna sig här på öarne en och annan veda
senare och upphöra om våren tidigare, än på def motliggande fastlandet
Nederbörden är ock mera jämn och sältan lider växtligheten af en längre
ihållande torka. Häraf följer, att ett klimat, hvilket, Ukt Marstrands, • år
underkastadt så ringa vexlingar. i a&eende på tvenne så vigtiga faktorer
för det organiska lifvets bestånd och upplifvande, som temperatur och
fuktighet, måste på sjuklingar verka särdeles välgörande; också är det icke
utan skäl, som Marstrand af fullt kompetente vetenskapsmän erhållit
benämningen Sveriges Madeira.
Norr om Marstrand intränger mellan Inland och Tjörn den breda och
djupa- Hakefjorden, som genom sin fortsättning Halse- och Hafstensfjordam
sträcker sig ända upp till Uddevalla. Halfannan mil ännu längre i norr
intränger Stigsfjorden och omsluter i förening med Hakefjorden, i hvilkes
han utmynnar, den ansenliga ön Tjörn. Bland öarne i sydliga ändan af
Hakefjorden finnes en som heter Brattön, hvilket namn hon troligen fått af
sina branta stränder, särdeles omkring Blåkullen, ett berg; som genom sia
höjd utgör den första tandkänning, hvilken den från Skagen kommande seglaren
har af södra Bohuslän. — Namnlikheten har. emellertid i senare tider föriedt
folktron att hit förlägga det olyckligt ryktbara Blåkulla och göra Blåkulla
till skådeplatsen i alla de vidunderliga sägner och äfventyr i hvilka
påskkäringar och trollpackor spela hufvudrollerna. Ehuru dessa sägner äro af
temligen färsk dato, ha de; likväl förmått inge den vidskeplige en sådan
respekt för sjelfva stället, att ingen annan än den, som dertill finnar såg
nödd af storm eller mörker, gerna tillbringar sin natt i närheten af den
fraktade bergjätten.
Holmberg framkastar i sin Bohusläns historia den (gissningen, att det
af Oisian besjungna Lochlin är detsamma som Bohuslän och att med
herrskaresätet Uthörno, “vågors och stormars ö“, menas ön Tjörn. Oisian besjunger
ofta i sina dikter ett af Lochlins berg, det vågomsvallade GormmeaO, som
säges ligga helt nära det Lochlinska konungasätet Uthorno och visa sin topp
utåt hafvet, förrän Lochlins andra klippor kunde skönjas. Då denna
beskrif-ning temligen noga träffar in med de förhållanden som utmärka höua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
