Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess årligen af tusentals personer besökta helsokällör, hvilkas starkt
jära-baltiga vatten lär stå ensamt i sitt slag i hela Europa, ehuruväl dess
^en-skaper först, i’ senare tider blifvit tillbörligt uppmärksammade. Efter en
vådeld, som 1864 förstörde större delen af den gamla köpingen, har den
åter rest sig vackrare än någonsin ur sin aska. .Dess hamn eller redd nere
vid hafvet, tre åttondels mil’ från staden, är i och för sig ganska god,
men inloppet genom skärgården är mycket besvärligt. Djupleken i Rottne
å, som utmynnar, i hamnen, medgifver säker passage för temligén stora
fartyg ända upp till staden. Denna å bildar omedelbart ofvanför staden
ett ståtligt vattenfall och längre uppåt ligger det romantiska Djupadal der
fordom fans en af Blekings största naturmärkvärdigheter, Djupafors. Emellan
sina bräddar af höga lummiga stränder framskred ån med den lugnaste
och vänligaste yta, till dess plötsligen hennes vattenmassa sammanträngdes
och hon med dånande buller trängde sig genom en trång och <fjup klyfta,
hvarefter hon bildade en hel. rad af skummande vattenfall och sedan lika
lugnt och fredsamt, som förut, fortsatte sin väg genom dalen.
Något mer än en mil vester om Ronneby ligger i närheten af Hoby
kyrka det beryktade Rummo, en stor slät berghäll, på hvilken man trodde
sig hafva funnit en runskrift, men i. jätteproportioner, och som sedan äldre
tider utgjort föremål för de lärdaste mäns uttolkningsförsök. En urgammal
tradition — gammal redan på Saxos tid i slutet af 1100-talet — förtäljde
att konung Harald Hildetand härstädes låtit uthugga en minnesteckning öfver
sin morfader Ivar. Yidfamnes bedrifter. Denna sägen föranledde konung
Valdemar den Store j Danmark -att ditsända några af sin tids lärda, för
att afteckna och tyda inskriften, men dessa återvände med oförrättadt ärende
och påstodo, att skriften \ ~ ch vanstäld, att den ej kunde läsas.
sjette, en ny kommission ndamål. Denna aftecknade fornlem-
ningen under tillsyn af en berömd geolog, hvarefter alla möjliga
tolknings-sätt försöktes på den obegripliga inskriften. Slutligen fann Nordens då
lefvande ypperste foraforskare, Finn Magnussen, på konsten att läsa den
baklänges eller från höger till venster. Han fann då en fullständig inskrift på
fornnordiska språket i det slags versform, som kallas Starkadralag och hvjh
ken i öfversättning lyder sålunda:
I början af 1830-talet
annan dansk konung, Fredrik den
Hildekind tog vid riket.
Gard inhögg (runorna)
Ole ed gaf
Odin-vige runorna
(m8) Ring få
Tall på,mull!
Alfer, alskogsgudar
(skyn) Ole!
Odin och Frej
Och Åsars slhgt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
