Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarföre ock i hvaije landtförs&mling vanligtvis en sådan framstår som
medlare vid alla tillfällen. Äfven den stora och lyckliga -förändringen i
hans ekonomiska tillstånd, som genom enskift andet af jorden tillskyndats
honom, str&fvade han till en böljan emot af alla krafter. Han kunde
omöjligen begripa hvad nytta detta nya påfund kunde medföra. Af ovana att
tänka var den ädla konsten hos honom kommen nästan i glömska; och
man må ej undra öfver att så skett. Enformigheten i hans hvardagslif
och den lilla grad af Bjälsanstrftngning, som han hade af nöden för sitt
lifeuppehälle, gjorde att han hvarken behöfde vända sina tankar åt många
håll eller särdeles möda’ dem. Då hans yrke dessHtom aldrig satte honom
i beröring med andra, än med hans närmaste omgifhingar, rörde hans
tankar, liksom hans j>erson, sig merändels alltid inom byhemmet 8»»™,
hvaije dag återkommande sysslor, -som bedrefvos fullkomligt maskinmessigt,
hade inspärrat hans själ i ett tr&ngt fängelse och ett evigt enahanda
invaggat den i slummer. Enskiftet af jorden och den mångfaldiga omtanke, !
som nu blef nödvändig, liksom öppnade dörren till själens fängelserum,
och hans tankeförmåga började morgna sig efter den långa sömnen."
Med den nya Bakernas ordning, hvilken blef en följd af enskiftet,
upphörde naturligen också en mängd sedvänjor och bruk, hvilka hade sin grund
det förut öfliga samfälda brukningssättet Af sådana folkbruk har
framlidne prosten N. Lovén, i sin mästerliga skildring af folklifvet i Skytts
härad vid början af detta århundrade, beskrifvit flera, af hvilka vi icke
kunna underlåta att här meddela tvenne teckningar,
"mårtensdagsräkenska-perna" ocb “gåsegången", med den berömde författarens egna ord: "Alla
åboar i hvaije byalag samlades- på Mårtensdag hos den afträdande
åldermannen, för att dels utvälja till denna lönlösa och i följd deraf mycket j
besvärliga syssla en annan, dels ock för att afsluta årsräkenskaperna. Sedan
gubbarne lägrat sig kring det långa furubordet, på hvilket funnos ölbägare,
bröd, smör och ost till gemensamt bästa och ett par stycken krita för
revisorerna, framträdde värden med bränvinsflaskan under armen, och sedan !
ölbägaren, beledsagad af sitt “syngottl“ — signe Gott! —, gått från mun I
till mun. söp han gästerna till, hvarefter bränvinsglaset med sitt “Gutår!* j
— ett ord lika oskiljaktigt från glaset som syngott från bägaren — gjorde !
sin rund kring laget. Sedan välkomstsupen gått, gömde den afträdande
åldermannen bränvinsflaskan, tills han fått tillbörlig decharge. Han föredrog nu, \
underhjelpt af sitt minne och anteckningarna på bjelkarne i stugan, års- i
räkenskaperna, hvilka, då de särskilda posterna sällan voro upptagna i j
samma myntsorter, gåfvo revisorerna tillräckligt hufvudbry vid, som de j
kallade det, “sammeneringen" (uppsummerandet). Så kunde redovisarne t. ex.
oäga: jag har betalt till en stambock (stambok) tre mark och fyra styfver;
till en annan en daler och på en styfver när fem -skilling; till en
brandskadad två riksdaler och fyrtinio skilling, och till en annan en niomarkare
och en plåt. På sådant sätt fullföljde han sina uppgifter och blefve mer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
