Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att afeätta Hn och väfhader, hvilkas frambringande åtgör inbyggarnes
förnämsta näringsomtanke, särdeles i norra och vestra delarne af HeMngfond.
Linet rötes i vatten, hvarigenom en finare och hvitare tig
Till deeB vidate beredning nyttjas en trähammare etter “bokare8, hvanned
sheiken eller det spröda träartade skalet krossas, hvarefter det ytterligare
afrkiQes från tägorna genom skäktör. Dessa inrättningar drifräa nästan
öfver allt ocb, s& vida lokala omständigheter medgifva, medelst vattenkraft,
hvarigenom ansenlig arbetskraft besparas, öfver allt, dier en harir eller rännil
framrinner, ser man derför ett eller flera sådana tinberedningsverk.
Skatorna för hand, som endast bestå af ett kort och bredt instrument, ett
slags träsvärd, äro, då de drifvas med vatten, gjorda i form af ett hjnl
med flera skarpa trävingar, hvarigenom skäktningen sker både fortare och
jämnare.. Männeraa biträda qvinnoma icke blott vid Hnets beredning, ntai
äfven, åtminstone för några årtionden sedan, i spinning och väfhing; så
, hände t ex. ofta under 1788 års finska brig, att Helsingesoldaten, der
han var inqvarterad,. satte sig med pliten på knä vid en spinnrock dch
spann ån rulle, tills trumpeten ljöd. Han slogs derfor icke mindre tappert
och rättfärdigade i striden fullkomligt den gamla krigsära, som i alla tider
utmärkt Helsinge regemente.
Vid Mordbåcken på Tönnebroskogen dier den gamla ödemorden, knutar
man Gestriklanch och inträder, i Helsingland. Sedan man tillrygg&lagt dea
långa Bkogen, söm, tack vare den egendomliga skogshushållning, som
företrädesvis tillämpas i Norrland, börjar visa åg rätt gles och genomskinlig,
delar sig vid Stråtfåra, uti Skogs socken, den Helångska stråkvägen i tvenne
armar, af hvilka den ena följer Ljusnans vattendrag, genom landskapets
vackraste trakt, Eanébo, BoUnäs, Arbrå, Jerfsö, Lårila m. fl. socknar t01
Jämtland, då deremot den’ andra håller sig i grannskapet af Bottniska Viken i
och leder till Ångermanland och vidare uppemot den höga norden. Vi
föjja den senare. Vid Stråtjära, der man först förnimmer grundlönen i den
norrländska naturen, vidtaga vidsträckta-skogs- och ängsdalar mellan
skog-bekrönta bergshöjder, men ju närmare man kommer Ljusnans floddal, desto
mera. storartad blir naturen. Anblicken af sjön Bergviken är hänförande
genom den storartade natur och det industriela lif, som utmärker dess
om-gifningar. Sedan man passerat den bro, som är bygd öfver Ljusnan i dea
brusande fors, som framilar mellan Bergviken och Marman och vid hvilkes
Bergviks storartade sågverk och trämassefabrik ligga, . bar man den ena
täcka utsigten efter den andra, till dess man anländer till Mo-My&kje, ett
ställe, som väckt mer än en resandes hänryckning genom- ån utomordentligt
sköna belägenhet. Nära här intill ligger Mo kyrka. Från Mo-Myskje
följer vägqn ett stycke den sandås, hvars början man kan spåra eifva mil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
