Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3. Blandad läsning af svenska författare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru korpen skrek på valen,
Ej med blottadt bröst du mötte
Blodigt färgadt svärd i striden.
Forst sedan Egil med en annan sång förklarat sig vara tapper och
vapen-duglig, antogs han af den väna mön till stallbroder i dryckeslaget.
Tilldrog sig vid vapenlekarne eller bollspelet någon ung man en mös
uppmärksamhet, visste hon ofta på något sätt locka honom till sig. Valgerd
Ottars dotter dolde vid ett bollspel under sin kappa bollen, som flög miste,
och förklarade, att den som kastat skulle sjelf hemta den. Så kora då den
väne Ingolf Torstensson för första gången i Yalgerds närhet, och en
kärleksförbindelse ingicks, som sedan blef dem och deras slägt ganska
olycks-bringande. Flera andra kärleksband blef vo väl äfven knutna och
under-höllos sedan vid de besök, som den unge mannen gjorde i möns föräldrars
hus, vid tafvelbordet — ett slags bräd- eller damspel, som mycket behagade
den qvinliga ungdomen; hvarför mön af skalden kallas tafvdbordets
skydds-dis, — eller då hon satt i sin frustuga vid väfven eller sömarbetet och
älskaren för henne omtalade sagor och qvad kämpavisor. Måhända diktade han
äfven ett lofqväde öfver hennes fägring eller en så kallad kärleksvisa, ehuru
föräldrarna ofta ganska‘illa upptogo ett sådant skaldskap, emedan deri genom
hennes umgänge med skalden blef allmänt kunnigt, helst som han måhända
ej hade allvarliga afsigter, eller annars ej var något önskvärdt gifte. På
Island var det vid fredlöshetsstraff förbjudet att qväda kärleksvisor om en
qvinna. Sannolikt föranleddes denna stränga lag genom missbrbket af
kärleksvisan, som kunde vara både sårande för sedligheten och förnärmande
för mön och hennes föräldrar. Den ofvan omtalade Ingolf Torstensson
qvad en dylik sång om Valgerd Ottars .dotter, då hennes fader förbjudit
hans besök hos henne. Ottar klagade hos Ingolfs fader, och*, då detta ej
hjelpte, instämde han honom till tinget. Ingolf var en mäktig mans son
och hade tappra fränder; desse lupo till och sprängde rätten, så att ingen
djom blef fäld. Ottar flyttade till en annan trakt, men upphörde icke med
att sända trälar och fredlöse för att i Ingolfs eller i hans skuldlöse broders
blod aftvå sin skymf. Ingolf vaktade sig, men brodern Gudbrand föll
slutligen för en af Ottars sändemän.
Huru strängt de gamle aktade qvinnan och höllo på sedligheten,
bevisas bland annat deraf, att lagen till och med kunde belägga med landsflykt
den man, som kysste en qvinna mot hennes vilja, och skedde det äfven med
hennes medgifvande, egde hennes fränder att derför utkräfva höga böter.
Man var ömtålig för allt, som kunde skada hennes rykte eller familjens
heder.
Mäktigt kunde kärleken gripa nordbons sinne. För att vinna en mö
utförde han de mest äfventyrliga bedrifter; för hennes skull lemnades
stundom allt åsido. Så förtäljes om Harald Hårfager, att han för att vinna
Gydas kärlek gjorde sig till envåldsherre i Norge, och för att få Ragnhild
den stolta, som ej ville “offra sig för att få trettiondedelen af en konungs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
