Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3. Blandad läsning af svenska författare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ja, de har det.”
“Jaså, kanske det inte är din qvinna, som brukar mjölka mina kor?”
“Det var en evig osanning,” skrek Brita Stina borta vid spisel n.
“Hör nu Jan Anders,” sade Lars Anders, “vi skulle ju inte bli arga?”
“Ja, jag är inte arg,” tyckte Jan Anders.
“Inte jag heller,” svarade Lars Anders.
Och så togo de sig en gök till.
“Men si, om vi skulle bygga gärdsgård’]), så skulle vi också komma
öfverens om, hur vi skulle bygga’n, sade Jan Anders om en stud.
“Vi ska’ bygga hälften hvar, det är klart som dagen.” sade Lars
Anders.
“Det är ju det, jag alltid har sagt,” mente Jan Anders.
“Ja, men si hälften och hälften, det är inte detsamma,” sade Lars
Anders. “För om nu min del ligger bort i ett stenröse, der en får böka och
bända för att få ner livar eviga stör, och din ligger på slätten, der en kan
trä ner störarna med bara näfven, så blir det inte rätt deladt, om vi gör lika
lång’sträcka hvar.”
“Ja, si jag kan ju inte rå för, att din del ligger i skogen,” sade Jan
Anders.
“Ja, inte jag heller,” sade Lars Anders.
“Men virket blir ändå detsamma,” tyckte Jan Anders.
“Virket!” sade Lars Anders och blåste framför sig. “Det kan du få
ta hos mig, om du vill.”
“Ja men det vill jag inte.”
“Vill du inte?”
“Nu ska’ I inte bli arga,” sa’ Brita Stina borta vid spiseln.
Nej, mente gubbarna, det skulle de inte bli. Och så togo de sig en
gök till. •
Men när de hade fått den, var det på en lång stund ingen, som tordes
säga något. Ingen ville börja gräl, men ingen ville ge med sig. Och så
sutto de der och tittade stint framför sig utan att yttra ett ord.
Men så var det Jan Anders, som började igen.
“Ska’ vi slå till nu på, att vi gör hälften hvar?” sade han.
“Ja,” tyckte Lars Anders. “Men det ska’ bli på mitt sätt.”
“Nej,” mente Jan Anders, “det ska’ bli på mitt.”
“Ja, men då blir det inte hälften hvar. Då har du ditt färdigt på ett
par da’r, och jag får hålla på i många veckor.”
“Hör du, Lars Anders,” sa’ den andre. “Nu har jag hittat på’t. Si,
mer än hälften vill jag inte göra. Men om du vill börja på nere vid mitt,
så får du gärdsla på slätten, och jag gärdslar uppe i stenröset. Och så möts
vi på halfva vägen.”
“Skulle jag köra allt gärdslet ner till dig?” skrek Lars Anders.
“Jag skulle ju köra mitt också,” tyckte den andre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
