Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3. Blandad läsning af svenska författare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len, kallades munkarne till kapitelsalen. Sedan här ett stycke af
ordens-reglerna blifvit föreläst, uppnämndes namnen på dem, som under dygnet
gjort sig skyldiga till någon förseelse mot klosterordn ingen. Den
anklagade hade härvid rätt att försvara sig. Kunde han det icke eller ansåg sig
sjelf skyldig, föll han på knä och underkastade sig det föreskrifna straffet
Af ett par tjen ande bröder af kläddes han till midjan och e mottog så många
gisselslag, som kapitlet bestämde för den ifrågavarande förseelsen.
Omedelbart efter detta kapitelsammanträde aflade de, som så önskade, sin bikt och
de öfriga ingiygo i bok-kammaren för att egna en stund åt studier. Efter
sexten ringdes till middag. Vanligen utgjordes denna af tvenne rätter af
mjöl eller grönsaker; kött gafs blott åt sjuka; fisk,mjölk, ost och ägg ingick
endast undantagsvis i dagordningen. Sommartiden beviljades efter
måltiden en kort hvilostund i sofsalen, men om vintern användes denna stund
till andliga samtal. Sedan de närvarande i den sista bönstunden erhållit
välsignelsen samt blifvit bestänkta med vigvatten begåfvo de sig till sofsalen.
der bädden utgjordes af en halmsäck och ett groft ylletäcke.
Ungefär såsom vi nu tecknat lifvet i ett munkkloster af
Cistercienser-orden var lifvet i samma ordens nunnekloster, med den skillnad, att de
senare styrdes af abbedissor i stället för abboter, samt att öfriga tjenande
medlemmar voro qvinnor. Då munkarne företrädesvis sysselsatte sig med
studier, voro handarbeten och konstslöjd de qvinliga klostermedlemmarnes
förnämsta sysselsättningar.
Af Sveriges fjorton Cistercienserkloster voro sju inrättade för nunnor,
nämligen Sko vid Skofjärden af Mälaren i Upland; Wårfrubcrga, beläget
på nordöstra stranden af Fogdön i Mälaren, en mil vester om Strengnäs;
Wrcta vid sydvestra sfranden af sjön Roxen, samt Askaby i Bankekinds
härad sydvest om Norrköping, båda i Östergötland; Solbcrga på Grotland,
Gudhem vid Hornborgasjön i Westergötland vid allmänna landsvägen
mellan Jönköping och-Skara samt Risebcrga i Edsbergs socken i hjertat af
Nerike.
Vid Riseberga, nu en af de större landtegendomarne i Nerike, kan man
af grundmurarne ännu någorlunda sluta till klosterbygnadernas omfång
och belägenhet. Flerestädes ses i murarne nötta trösklar, hvilka ledit in till
rum och korridorer. Med en vemodig känsla betraktar man dessa minnen
ifrån en tid i så många afseenden olik vår och frågar ovilkorligt med
skalden:
O sägen skuggor, ur er natt likväl:
Vur edert lif af lidandet förgätet,
Var det blott frid, som bodde i er själ,
Och knäföll ingen sorg för stenbelätet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
