Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det karakteristiska för den förra, större gruppen
af författningar är utom deras ungdom den
doktrinära läggning, som utmärker dem. Visserligen ha
de närmast framsprungit ur de för ögonblicket djupt
kända behof, som i sin ordning lågo bakom den
folkrörelse, hvaraf författningen blef en följd. Men vid
dennas danande hafva icke egna erfarenheter från
förgångna tider tagits till råds, — helt enkelt emedan
sådana icke funnos på författningens område, — utan
jämte bestående förhållanden tidens politiska ideer.
Det är i främsta rummet de politiska tänkesätten samt
föreställningarna om det bästa statsskicket, som
påtryckt dessa författningar deras bestämda prägel. De
ha uppbyggts efter ett förhandenvarande skema, vare
sig detta var Montesquieu’s eller parlamentarismens
eller något annat.
Helt annorlunda förhåller det sig med Englands
och Sveriges författningar. Bakom dem finnas inga
teorier och ej heller några utifrån hämtade förebilder.
De äro alltigenom frukter af egen under många
århundraden uppsamlad erfarenhet. Beträffande England
är detta allmänt kändt och behöfver här ej vidare
utläggas. Att detsamma är fallet med Sverige, är
utanför dess gränser och ofta nog äfven inom dem
fullständigt obekant. En anledning därtill är, att Sveriges
författning i olikhet med Englands blifvit i relativt sen
tid kodifierad uti några få s. k. grundlagar. Men dessa
grundlagar och isynnerhet den främsta af dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
