Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphäfde faktiskt motsvarande bestämmelser i denna. Men
man lät de senare stå kvar i lagen, som för öfrigt ansågs
innehålla rikets lagliga författning, ända till dess Carl
XI af Ständerna begärde och erhöll en tolkning af
dess stadganden om rådet (1680) och om
lagstiftningen (1682), hvilken faktiskt vände upp och ned på den
bestående maktfördelningen och införde enväldet. När
därför detta i sin ordning störtades 1719, utarbetades
nya författningslagar, Regeringsformen af 1719 och dess
dubbelgångare af 1720 samt Riksdagsordningen af 1723.
Dessa skilldes nu ut från den öfriga (borgerliga) lagen,
som 1734 erhöll sin själfständiga redaktion uti den
samma år antagna nya allmänna lagen, samt blifva
härigenom författningsurkunder i fullt modern form.
De upptaga sålunda hela den gällande statsrätten med
undantag af ståndsprivilegierna. Detsamma afsåg 1772
års, af Gustaf III redigerade, författning med dess
inskränkande supplement, Förenings- och Säkerhetsakten
af 1789.
Det är efter detta icke att undra på, att när det
nya statsskicket 1809 infördes, detsamma kodifierades
i flera ganska utförliga lagar. Det svenska folket hade
allt sedan medeltiden vant sig vid att se sin författning
sammanförd uti en eller några få härför särskildt
afsedda urkunder eller delar däraf. Otvifvelaktigt är
detta äfven bekvämare, än att såsom i England
författningens bestämmelser äro fördelade på en massa
aktstycken af mycket olika ålder och betydelse. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
