Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven kunna kontrasignera konungens beslut och
därför bära samma ansvar som statsråden.
Som häraf inses, finnes hvarken en
ministerkonselj eller ministerstyrelse i någon form. Detta för
Sverige egendomliga förhållande fortfar alltjämt trots
den förändring i statsrådets funktioner, som vidtogs
1840, och som gjorde det till en verklig regering.
De svenske ministrarne kunna intet nämnvärdt besluta
på egen hand, endast vidtaga åtgärder för
regeringsärendenas behöriga beredning samt vidare förordna om
de i statsrådet fattade beslutens verkställighet. Alla
regeringsärenden, äfven de obetydligaste, skola inför
konungen föredragas i statsrådet och där af honom allena
afgöras. Detta är åter ett utslag af grundtanken i
Sveriges författning, att blott de två, konung och riksdag,
skola innehafva och utöfva statsmakten.
Å andra sidan äro statsråden (och
statssekreterarne) inför riksdagen ansvariga för allt sitt görande
och låtande såsom konungens rådgifvare och som
kontrasignerande å hans beslut. Ehuru icke ständernas
män utan konungens, äro de dock ständernas
garanter för konungens alla handlingar. Denna den
konstitutionella monarkiens finaste mekanism — det inför
representationen ansvariga bandet på den oansvarige
konungen — är i Sverige själfständigt uppfunnen, en
mognad frukt af den erfarenhet, som dess rika
författningshistoria inhöstat.
Egendomligt är blott det sätt, hvarpå denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
