Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framgår nämligen hel och hållen af val, räknar
sålunda inga genom kunglig utnämning eller med
ärftlig rätt där sittande ledamöter; vidare har den uti
landstingen som valkorporationer fått ett fast organiskt
underlag, som skänker den själf stor styrka; slutligen
är den medkammaren likställd i allt utom i afseende
på antalet ledamöter, alltså äfven i fråga om
ordningen för ärendenas (jämväl finansfrågors) behandling.
Blott endels eller alls icke har detta iakttagits vid
samma kammares bildande i andra länder, hvarför den
kommit att ligga under för den nedre kammaren
öfverallt utom i Förenta Staterna, där i hufvudsak
likartade principer som i Sverige gjort sig gällande. Detta
sammantaget gör, att första kammaren nu är ett af
författningens säkraste stöd, sedan konungamakten ej
längre förmår uppbära den henne tilldelade uppgiften.
Den skulle vara det ännu mer, därest landstingen
förstode att fylla den med nationens ypperste män, ej,
såsom nu blott alltför ofta sker, vid urvalet följde
lokalpatriotismens och de personliga förbindelsernas ej
sällan missvisande kompass.
Af det sagda framgår vidare, att införandet af
allmän rösträtt till andra kammaren, som nu förestår,
eller äfven en reform af den första, när en sådan
framdeles finnes nödig, omedelbart föga inverkar på
författningens byggnad — förutsatt att icke
tvåkammarsystemet på den gemensamma voteringens väg på
något sätt rubbas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
