Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kom 1809 mellan de båda makthafvare, som under
hundra år hvar för sig ägt maktens fullhet, blef rådet
satt utanför, såsom det redan så länge varit. Det
nya statsrådet blef allenast en rådskammare till
konungens tjänst och en garant för ständerna gent emot
den förre, men intet mer. Äfven de följande
reformerna af 1840 och 1876 ha ej gjort ändring häruti.
Det svenska statsrådet är visserligen därigenom
vordet en regering i förhållande till administrationen, men
i öfrigt icke. Statsrådet är såsom regering
betraktadt alltjämt ett redskap allenast i konungens hand
utan egen myndighet.
Så länge konungamakten uppfattade sin rätt och
plikt, såsom författningen föreskrifver, att själf styra
riket, så betydde detta föga. Men konungadömet har
under intryck af tidsandan åldrats oerhördt under
det sekel som gått sedan 1809. Det synes ej äga
kraft mer att uppbära den roll, som då tilldelades det.
Samtidigt har statsrådet genom den ofvan nämnda
reformen af 1860 samt tack vare de årliga riksmötena
från 1866 kommit i ett beroende af representationen,
som icke stämmer med författningen i öfrigt. Den
styrande makten står i fara att förlora sin kraft och
därmed sin ansvarskänsla.
Här är alltså den svaga punkten uti Sveriges
nuvarande statsskick och det, som närmast kan föra
detsamma utöfver sig själft. Men det är icke så
mycket männen af 1809, som böra klandras härför, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
