Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benämningen »parlamentarism» användts uteslutande om
den engelska formen af folkvälde. Men det synes
mig riktigare att tillägga samtliga slag af modern
demokrati detta namn till skillnad från antikens
demokrati. Ty detta är den stora olikheten mellan äldre
tiders folkvälde och nutida, att det förra var
omedelbart, det senare utöfvas genom en representation.
Vidare är benämningen parlamentarism i detta fall äfven
därför på sin plats, att det utmärkande draget uti
denna typ just är folkrepresentationens dominerande
inflytande.
Visserligen angifves allmänt »folksuveräniteten»
som dessa författningars grund, men denna så kallade
folksuveränitet utöfvas endast i form af val. Något
direkt inflytande på statsviljan äger ej folket, utom
där referendum eller liknande inrättningar införts
såsom i Schweiz. Men detta är tills vidare
undantag, icke regel. För öfrigt är representationen äfven
där det förnämsta organet för statsviljans bildande. I
öfriga länder med folkvälde är det denna, som
antingen ensam bestämmer statsviljan, eller, om den
delar makten härutinnan med statschefen, dock har sitt
område för sig, där den är fullt enrådande och dess
beslut äga giltighet utan den förres sanktion. Folket
är, med ofvan nämnda undantag, uti den moderna
demokratien icke ett styrelseorgan, endast ett valorgan.
Det utser genom val ettdera af eller båda de organ,
som skola handhafva regeringen, men intet mer. Därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
