Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättssedvänjor. Sålunda, för att nämna ett exempel äfven härpå,
undgår man den allt sedan Edvard II fastslagna
grundsatsen, att en medlem af underhuset icke får afsäga
sig sitt mandat, genom följande konstiga utväg.
Vederbörande, som önskar bli sitt uppdrag kvitt, söker
och erhåller af kronan ett gammalt fiktivt ämbete (the
stewardship of the three Chiltern Hundreds eller ett
af två andra liknande), hvarmed han utan vidare
förlorar sin plats i underhuset
De nu anmärkta egendomligheterna, som likväl
närmast afse blott den yttre, formala sidan af Englands
författning, vålla en konfusion och brist på
öfverskådlighet och logik, som kan bringa betraktaren af
densamma till förtviflan. Dock måste genast tilläggas,
att detta intryck vid ett närmare studium delvis
försvinner. Oredan står nog alltid kvar, men bristen
på logik blir blott skenbar. Så i det nyss anförda
exemplet. Ty enligt act of settlement (1701) och
därmed sammanhängande statuter får ingen, som af
kronan mottagit ett ämbefe, utan omval behålla sin
plats i underhuset eller, om ämbetet upprättats efter
1705, ens sitta där. Genom tillämpning af denna
andra grundsats på sätt, som ofvan nämndes, kan
man alltså undkomma de hinder, som lagen ställer
i vägen för en mandatsnedläggelse. Logiken i detta
förfaringssätt kan ingen bestrida, men nog förefalla
dylika anordningar för den vid slikt ovane
fastlandspolitikern underbara. Rent löjeväckande synes honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
