Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exempel, må erinras om den betydelse, som den
tillfälligheten, att de båda första Georgarne ej voro hemma
i det engelska språket, haft för monarkens aflägsnande
från regeringens rådslag, något som utgör en af
kardinalpunkterna uti den engelska kabinettsstyrelsen. Och
på samma sätt har intet mera bidragit till bildandet
af de två stora partierna än kronans röstköp och
bestickningar på 1700-talet i afsikt att åt sig bevara en
fast majoritet i underhuset. Man handlade i ett visst
syfte, och däraf följde något annat, som man aldrig
afsett eller kunnat förutse.
Men vid sidan om dessa och otaliga andra
tillfälligheter och ej förutsedda verkningar af tidigare
handlingar har från Wilhelm Eröfraren — kan man
säga — till Viktoria en och samma kraft arbetat på
utformningen af den engelska författningen. Det är
spänningen mellan konungamakt och folkmakt.
Englands hela inre historia uppgår — oafsedt striden
mellan täflande konungahus och adelssläkter i
Rosornas krig — uti denna tvekamp. Den bildar alltså
den medvetna sidan af det engelska statsväsendets
utveckling, liksom den är den röda tråden däri.
Däremot äro stånds- och klass-strider, som annorstädes
utgöra till så stor del utvecklingens driffjädrar, af mycket
underordnad betydelse. Detta för England utmärkande
drag är så mycket egendomligare, som författningen
varit och alltjämt är genomgående aristokratisk. Men
förklaringen därtill är lätt funnen. Den ligger uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
