Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I andra fall är partimotsatsen af social natur, i det att
partierna äro klasspartier. Den har äfven då mycket
djupa rötter, ehuru ej så djupa som i förra fallet.
Omslag kunna härvid ske i den allmänna opinionen
och hos väljarekåren, men vanligen först sedan det
styrande partiet bragt stora olyckor öfver landet. Städse
äro emellertid partierna intressepartier, ej som i
England uteslutande regeringspartier. Mestadels äro de
icke heller endast två utan flera. De på kontinenten
gängse föreställningarne om partiväsendet, enligt hvilka
det bör finnas en höger, en vänster och ett
mellanparti, ju större dess bättre, svära också alldeles emot
den engelska ordningen. En följd häraf är, att
majoriteten i representationen ofta är en
koalitionsmajoritet utan stadga och hållning och därför äfven utan
lefvande samband med nationen. I detta fall styres
landet icke efter den upplysta meningen inom
detsamma utan efter de tillfälliga partigrupperingarna i
kamrarna.
Men jämte denna utanför den egentliga
författningen liggande olikhet, hvilken grundar sig på
folkens olika historia och skaplynne, finnas många
andra, som röra själfva institutionerna. Bland dessa må
särskildt framhållas en, hvilken städse återkommer.
Det är det olika sätt, hvarpå utskottsväsendet
organiserats och funktionerar. Frånvaron af fasta
utskott är, sågo vi, en kardinalpunkt uti Englands
parlamentsförfattriing och den egentliga förklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
