Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det parlamentariska initiativet, isynnerhet jämfördt med
hvad skick och bruk är i Sverige, ganska mycket ligger
hos regeringen, som sålunda alltjämt bevarat sin
naturliga ställning som ledare af landets öden. Så
antogos under åren 1885—1889 utaf 598 af
regeringen framlagda lagförelag af allmän innebörd 429,
medan samtidigt utaf 618 af enskilde motionärer
väckta motioner blott 79 vunno deputeradekammarens
godkännande[1]. Den utomordentliga makt, som
regeringen i Frankrike äger utanför parlamentet, håller den
för öfrigt skadeslös för dess beroende af partierna
inom detsamma, och gör den i fullt mått till statslifvets
medelpunkt och herre. Häruti ligga möjligheter för
en lyckosam utgång af det statsrättsliga experiment,
som författningen af 1875 innebär, trots de
stötestenar, som bristande insikt uti denna statsforms natur
lagt och alltjämt lägger i dess väg.
Såsom denna korta öfverblick lär, skilja sig de
kontinentala efterbilderna af det berömda engelska
statsskicket himmelsvidt från originalet. Den engelska
parlamentarismen eller, såsom det vanligen rätt och
slätt heter, parlamentarismen eller äfven flertalsstyret,
låter sig icke omplantera i främmande jord, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
