Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godt finner, men beslutar ensam, ty han bär
ensam ansvaret för regeringens handlingar. Härtill
inskränker sig den amerikanske statschefens positiva
befogenheter. Han har således intet som helst
initiativ i lag- eller beskattningsfrågor. Han kan
visserligen utfärda budskap till kongressen med framställning
af sin åsikt angående den eller den angelägenheten.
Men dessa föranleda ingen åtgärd å kongressens sida;
ja, den behöfver ej ens taga notis om dem. Däremot
har presidenten en negativ befogenhet af största
betydelse uti det öppna eller tysta veto, som han kan
sätta emot alla kongressens beslut, alltså icke blott
mot vanliga lagar utan äfven mot beslut om tullar
och skatter liksom beträffande alla utgifter. Visserligen
har det öppna vetot blott sällan nyttjats, men
användningen af det tysta vetot, d. v. s. underlåtenhet att
godkänna kongressens beslut under de tio sista
dagarna af dess sammanvaro är synnerligen vanlig.
Samma uteslutande befogenhet, som presidenten
har på den styrande maktens område, densamma
besitter kongressen i fråga om lagstiftning och
beskattning. Äfven den eljest statschefen eller regeringen
tillkommande rätten att utfärda förordningar för
tillämpningen af allmänna lagar utöfvar kongressen
genom att själf i minsta detalj bestämma, huru därvid
skall tillgå. Någon direkt inverkan på regeringen och
dess ledning af inre angelägenheter kan kongressen
dock icke utöfva. Presidenten kan härutinnan drifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
