Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fråga om utnämningarna och utrikes angelägenheter,
representanternas hus att väcka frågor om bevillningar
och anslag samt att först behandla budgeten. Enligt
europeiska föreställningar hämtade från den engelska
parlamentarismen, borde sistnämnda rättighet
tillförsäkra det nedre huset ett afgörande inflytande i
kongressen. Men så har det ej gått. Gemensam
votering förekommer ej, hvadan de båda husens olika
medlemsantal (f. n. har senaten 90, repres. hus 357)
intet betyder. Ej heller finnas gemensamma utskott,
utan först när senaten, såsom alltid är fallet, vidtagit
ändringar i den från det nedre huset kommande
budgeten, och det senare, såsom likaledes alltid är fallet,
förkastar dessa utan att ens behandla dem, så tillsättes
en kommitté af tre från hvartdera huset. Denna
utarbetar en öfverenskommelse, som nu underställes de
båda husen för att af dem en bloc antagas eller
förkastas. Sker efter vanligheten det senare, tillsättes
ånyo en likadan kommitté; men nu äro husen så godt
som tvungna att bifalla i följd af bristande tid för
vidare underhandlingar. Vid allt detta segrar senatens
mening nästan undantagslöst. Såväl denna
omständighet som dess andra förrättigheter ha flyttat
maktens tyngdpunkt i kongressen afgjordt öfver på det
mindre husets sida. Den mycket undermåliga
beskaffenheten af det nedre huset, den allmänna
rösträttens direkta skapelse, har äfven betagit detsamma
allt anseende i den upplysta opinionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
