Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är förbunden. Och som penningar fordras för så
godt som alla statsangelägenheter, så kan på detta sätt
riksdagen eller rättare statsutskottet sägas ingripa
på den verkställande maktens alla områden.
Statsutskottet, riksdagens förnämsta utskott, eller rättare de
åtta män, fyra från hvardera kammaren, som leda dess
arbete, kunna faktiskt betraktas som en regering vid
sidan om och jämte den verkliga — blott osynlig och
oansvarig. Det är något af Frihetstidens regerande
ständer, som kommer igen uti detta. Det fordras
mycken politisk klokhet och takt, för att ej
allvarsamma faror för författningens orubbade bestånd skola
häraf uppstå.
Den andra förskjutning uti förhållandet mellan
de båda statsmakterna, som efter hand inträdt, gäller
initiativet på lagstiftningens område och därmed
sammanhängande reformarbete. Detta beror i första hand
på riksdagens ursprung från folket och samhället med
dess tusen viljor och önskningar samt hvar enskild
riksdagsmans benägenhet att göra sig till dessas
taleman. Men vidare följer det af den obegränsade
motionsrätten samt riksdagens allt för stora
beredvillighet att låta dessa motioner omsättas uti skrifvelser
till konungen. Så länge riksdagarne ej voro årliga,
var ständernas initiativ dock ej förhärskande; det har
utvecklat sig med legislaturperiodernas förkortning,
1845 och senast 1866. Från sist nämnda år har den
andre makthafvaren fullständigt öfverflyglat den förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
