Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representationsreformens genomförande detta rätt mycket varit fallet.
Likväl är det aldrig rent personliga intressen, som
härvid gjort sig hörda. Däremot hafva klass- och
yrkesintressen samt lokalintressen ej sällan bestämt utgången
i stället för det riksintresse, som ensamt bort få råda.
Såsom nyss antyddes, har detta starkare
framträdt efter 1866 än uti den gamla
fyrståndsrepresentationen. Detta kan synas underligt, att klassintressen
mera kunna dominera uti en modern
tvåkammarriksdag än i en representation, byggd på klassväsendet.
Men förklaringen härtill låg uti fyrdelningen med
däraf följande omöjlighet för ett stånd att genomdrifva
sina önskningar, om de syntes kollidera med
riksintresset; medan å andra sidan tre stånd kunde, när så
fordrades, böja det fjärde. Som resultanten af
stridiga krafters spel framgick på detta sätt oftast
riksintresset segrande öfver de enskilda.
Uti den nya riksdagen och enkannerligen dess
andra kammare blef från första stund ett klassparti,
landtmannapartiet, förhärskande, och i dess spår nalkas
nu arbetarne såsom ett nytt sådant parti. Den nedre
kammaren kommer härigenom i hög grad att
representera klassintressen; och så till vida kan detsamma
sägas om den öfre, som den alltför mycket från egen
klass-synpunkt bedömer arbetarnes kraf och de sociala
frågor, som åtfölja arbetareklassens uppstigande. Men
icke blott klassintressen, äfven de lokala intressena få i
riksdagen göra sig mera hörda, än tillbörligt är. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
