Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de omedelbara statsorganen, men bestämmer ej själft
statsviljan. Därför är det rätta namnet på dessa
statsformer parlamentarism eller parlamentssuveränitet, enär
tyngdpunkten i statslifvet ligger hos representationen.
I Schweiz är detta icke alldeles fallet. Här är makten
delad mellan representationen och själfva folket — däraf
ock svårigheten att finna ett passande namn för dess
statsskick. Ty det innehåller en blandning af
parlamentssuveränitet och folksuveränitet. Vi hafva
föredragit att helt enkelt kalla det den schweiziska
parlamentarismen, enär representationen alltjämt äger största
andelen uti statsviljans bildande och systemet är
enastående för detta land.
Uti Schweiz som i andra sammansatta stater, är
statsverksamheten ringa i jämförelse med motsvarande
uti enhetsstaterna. Likväl är den vida mer omfattande
än t. ex. uti den stora Unionen och växer dagligen.
Ty Schweiz står redan långt fram på vägen mot
enhetsstaten. Den utveckling mot den senare, som
ofvan (s. 152) angafs såsom ett drag gemensamt för
flertalet sammansatta stater, framträder i detta land
med stor tydlighet. Schweiz går härutinnan
uppenbarligen i Nederländernas spår. Efter
revolutionstidens stormar och restaurationen 1815 var Schweiz
ända till 1848 ett löst hopfogadt statsförbund. Nämnda
år förvandlades detta till en förbundsstat, och med
den nya författningen af 1874 och därefter följande
tilldragelser (inköp af järnvägar m. m.) har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
