Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tredelning däraf, såsom det ofvan (s. 156)
framställdes.
Förbundsrådet är ett kollegium på sju
personer, chefer för hvar sitt departement. Dess
medlemmar väljas af förbundsförsamlingen hvart tredje år
efter nyval af den nedre kammaren. Härvid
återväljas städse samma personer, så länge de själfve anse
sig kunna sköta sitt arbetskräfvande värf. Som ofvan
nämndes, tillhöra de regelbundet olika partier.
Ordförande uti rådet, hvilken årligen utses af
förbundsförsamlingen, är tillika republikens president. Han
äger att leda förhandlingarna uti regeringen samt
representera staten utåt, men för öfrigt intager han icke
någon annan ställning än sina kolleger. Alla
regeringshandlingar fattas uti och utgå från rådet i dess
helhet, hvadan ministerstyrelse icke förekommer, om
ock i verkligheten hvar departementschef har inom sitt
område det afgörande ordet. Förbundsrådets
handlingsfrihet är mycket begränsad. Naturligen tillsätter
det ämbetsmän — utom i förbundsdomstolen och till
ett par andra platser — samt sköter alla löpande
ärenden. Men det har ej rätt att utgifva förordningar eller
ens administrativa reglementen af någon betydelse.
Ty alla större anordningar af hvad slag som helst
gifvas af förbundsförsamlingen.
Regeringen handlar sålunda mest efter
instruktion, kan man säga. Men den äger initiativ i kamrarna,
kan föreslå själf eller genom en medlem af desamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
