Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
institutet, består uti folkomröstning öfver af
representationen antagna lagar. Det är obligatoriskt i fråga om
författningsändringar, eljest fakultativt efter begäran af
trettio tusen medborgare eller åtta kantoner.
Initiativet, som senare tillkommit, innebär rätten att, därest
femtio tusen medborgare förenat sig därom, väcka
förslag, som efter vederbörlig behandling af
förbundsförsamlingen skola underställas allmän folkomröstning.
Utvecklingen af dessa institut, genom hvilka folket
blifvit ett verkligt styrelseorgan, har skett uti
kantonerna, och från dessa ha de öfvergått på
förbundsförfattningen (1848 och 1874). Ursprungligen afsågo de
endast författningsändringar, men snart kommo de att
omfatta äfven vanliga lagfrågor[1].
Genom dessa inrättningar, som ständigt alltmer
utvecklas och underlättas, blir folksuveräniteten i Schweiz
ej blott ett vackert talesätt såsom annorstädes, utan
fullt verklig. Tydligt är emellertid, att i den mån
detta sker, förbundsförsamlingen skall se sitt inflytande
och sitt anseende sjunka. Att icke längre vara den
högste i staten utan få en annan öfver sig, måste
nödvändigt verka nedsättande. Likväl är det icke ovilja
mot representationen och dess sätt att sköta sig, som
föranledt dessa anordningar, — såsom fallet varit i
Unionens delstater, där de införts — utan uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
