Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befolkning. I sista hand blir det folket själft vida
mer än institutionerna, som förtjänar de loford, hvilka
ej sällan ägnas det schweiziska statsväsendet, ty om
institutionerna kan — med undantag af
förbundsförsamlingen och det väl genomförda tvåkammarsystemet —
knappt annat sägas, än att de äro mycket primitiva.
II.
Slutsatser.
Den föregående framställningen har lärt, att de
moderna statsformerna utgöra skilda typer, som både
i grundläggning och utförande mycket afvika från
hvarandra. Men samtidigt framhölls, att de detta
oaktadt äro länkar uti en fortskridande utvecklingskedja,
i vissa fall följande på hvarandra, i andra löpande
parallelt. Statsformerna, den politiska arkitekturens
stilarter, likna härutinnan byggnadskonstens, som på
en gång äro fullt skilda och likväl nära
sammanhänga med hvarandra. Ur enväldet, Europas
allmännaste statsform i nyare tid, har utvecklat sig det
konstitutionella konungadömet och ur detta
parlamentarismen i dess tre underarter, den enhetliga (engelska)
parlamentarismen, den dualistiska (svensk-amerikanska)
och den schweiziska.
Den drifvande kraften i denna utveckling har
varit folkstyrelsens princip. Man har gradvis
öfvergått från furstesuveränitet till folksuveränitet. Men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:52:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fpsvforf/0241.html
