Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
baka gälde detsamma om Spångbergs resa från Kamtschatka
till Japan år 1739, hvarigenom ryssarnes upptäcktsfärder i
nordligaste delen af Stilla Oceanen sammanbands med
hollän-darnes och portugisernas till Indien, Sundaöarne och Japan,
och i fall det skulle lyckas för vår expedition att efter Asiens
kringsegling nå Suezkanalen, så möter här ett storverk, som
mer än något annat utgör en erinran derom, att hvad som i
dag till och med af sakkunnige förklaras för omöjligt, ofta nog
i morgon är genomfördt.
Jag är äfven fullt öfvertygad derom, att en seglats längs
med Asiens nordkust, ifall ej alltför ogynnsamma
omständigheter sammanstöta, ej allenast är utförbar, utan äfven att den
kommer att blifva af oberäknelig praktisk betydelse, ingalunda
omedelbart såsom en ny handelsstråt, men väl medelbart
genom det insegel, som härigenom skulle lemnas på den
praktiska användbarheten af en sjöförbindelse mellan nordliga
Skandinaviens hamnar och Obi-Jenissej å ena sidan och mellan
Stilla Oceanen och Lena å den andra.
Skulle mot förmodan expeditionen ej lyckas utföra det
uppgjorda programmet i sin helhet, så bör den dock icke blifva
förfelad. I så fall bör expeditionen under en längre tid komma
att uppehålla sig vid ställen på Sibiriens nordkust, lämpliga
för vetenskaplig forskning. Hvarje mil bortom Jeuissejs
mynning är ett steg framåt till en åillständig kännedom om vårt
jordklot, ett mål som en gång måste uppnås, med större eller
mindre uppoffringar, och till hvilket det är en hederssak för
hvarje bildad nation att i sin mån bidraga.
Vetenskapsmannen blir i dessa förut obesökta farvatten
i tillfälle att lemna svar på en mängd frågor rörande
polarländernas forna och nutida beskaffenhet, af hvilka mer än en
i och för sig är af tillräcklig vigt och betydelse för att
föranleda en sådan expedition, som den nu ifrågavarande. Endast
några få af dessa frågor må det tillåtas mig att här påpeka.
Om man undantager den del af det Kariska hafvet, som
de 2:ne senaste svenska expeditionerna utforskat, saknar man
för det närvarande hvarje kunskap om alg- och djurlifvet i det
haf, som sköljer Sibiriens nordkust. Helt säkert möter oss
här, i motsats mot hvad man hittills antagit, samma rikedom på
djur och växter som i hafven kring Spetsbergen. I Sibiriens
ishaf böra växt- och djurformerna, så vidt man på förhand
kan döma, uteslutande utgöras af lemningar från den
glacial-tid, som närmast föregått nutiden, något som icke är fallet i
de polarhaf, der golfströmmen utbreder sitt vatten och dit den
sålunda för former från sydligare trakter. Men en fullständig
och säker kännedom derom, hvilka djurformer äro af glacialt
och hvilka af atlantiskt ursprung, är af genomgripande bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
