Note: This work was first published in 1979, less than 70 years ago. Göran Rosenberg is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Framtidens vägar - 3.4 Sjävtillit eller internationell arbetsfördelning - ett vägval - 3.4.l Mot ökat internationellt beroende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1*0
exporten och nporte-^ utqör en mycke t stor de) av den
samlade ekonomiska verksamheten. Exempel på sådana länder är Sverige
och Japan -en i princip alla mindre och medelstora
industriländer). Detta slags beroende har hittills allmänt ansetts
vara till fördel för länderna, som på det här sättet utnyttjat
si-a eg^a speciella förutsättningar för att kunna byta till sig
av andra ’änders- speciella förutsättningar. Ett villkor är dock
att systemet är jämlikt, dvs att inga länder ständigt får
överskott : il- ’-andel, medan andra länder ständigt får underskott.
I cag är ojämlikheten i den internationella handeln ett
allvarligt problem.
Syste-net har också skapat koloniala och nykoloniala beroenden.
De flesta tänder i Tredje världen har fått sina ekonomier
anpassade till behov i andra länder, till en utanför liggande
världsmarknad, utan att motsvarande hänsyn tagits till de egna
Dehove-. De kanske har tvingats ersätta en mångsidig
livsmedelsproduktion med olka monokulturer för export. De kanske har
tvingats bl beroende av en ständigt fluktuerande råvarumarknad
stället för att skapa sig en bredare industriell bas för sin
export
Nästan a la fra~tidsdebattörer är (i ord) överens om att dagens
inter-atonella arbetsfördelning har allvarliga brister, att
den ieder till ökade klyftor mellan länderna och att den
därför på sikt är farlig för systemets fortbestånd. Riskerna för
randelskrig och för en de fattigas revolt ökar.
üt i frår denna insikt utgår i allmänhet två skolor. Den ena vill
skapa en ny internationell arbetsfördelning, där vissa
orättvisor reformeras bort, aär jämvikten återställs och där
klyftorna -nellan rika och fattiga länder minskar. Den andra skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
