Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anmälningar.
Nationalitets-politik för etthundrasextio år sedan.
Fr. Schiern: Kongeriget Skotlands endelige Forening med
Kongeriget England til Kongeriget Storbritannien. Kjöbenhavn 1867.
Är det måhända en lek med ord, en förvillande afvikelse från
språkbruket, att tala om »nationalitetspolitik för hundrasextio år sedan»,
att i den mellan Skotland och England 1707 slutna real-union, hvilken
mer än någonting annat i historien efter 1688 eger anspråk på att
betraktas såsom hörnsten för den brittiska magtens och odlingens stolta
byggnad, se en uppenbarelse af vår samtids största politiska idé,
hvilken den nu lefvande och verkande generationen vant sig att betrakta
såsom sitt årsbarn? Är slikt tal en godtycklighet, som i framfarna
tiders tilldragelser med subjektivt förgodtfinnande inlägger en
betydelse, hemtad från våra dagars åskådningssätt^ saknande hvarje rot i
det förgångna? Eller eger det, riktigt fattadt, sitt* berättigande?
Aldrig ännu framträdde en politisk princip med ens fullt utbildad
till sin rätta gestalt. Den kom alltid blott på försökens, de praktiska
och teoretiska stora misstagens och små framstegens långsamma, än
åt ena än åt andra sidan krökande stig till sin rätta form och
begränsning. Men i alla dessa försök har den dock alltid inneburits,
för dessa förberedande steg har någon sida af dess innehåll varit
ledtråden. Fasthåller man blott detta, så förfaller tvisten mellan tvenne
skenbart motsatta åsigter, af hvilka den ena räknar
nationalitetsprincipen för ett den nyaste tidens barn, den andra leder dess anor upp
till forntiden. Den förre gör med rätt gällande, att tanken börjat
tydligt fixeras först under den period som ligger på denna sidan 1789;
den senare åter svarar med fog, att samma tanke, i mera ofullkomliga
skepnader, förut tillryggalagt en lång väg genom sekler. Om sålunda
den isländska republikens lagstiftning i början af tolfte århundradet,
sedan skilda riken redan länge egt bestånd på nordbostammens
geografiska område, ändock betraktar dem såsom en nationell enhet, så
rubbas betydelsen häraf icke derigenom, att man visar att
nationalitetsidéns namn är af mycket sen och något oviss upprinnelse, och att det
först med Februari-revolutionen vann inträde i statsskrifterna och
dermed officielt erkändes beteckna en verklig faktor i politiken[1].
Vi tro derföre, att man varit i sin goda rätt, då man t. ex. till
»Skandinavismens historik» samlat företeelser från skilda åldrar allt
sedan den epok, då historiens fulla ljus först faller öfver de nordiska
länderna. Af samhällsinstitutionernas utvecklingsgrad, af folkets
odlings-ståndpunkt berodde naturligen den form, det syfte, de medel, hvarmed
[1] I en spirituell afhaudling: Des nationalités à propos de la guerre de 1866 {Revuse
des deux Mondes 1866, p. 689—720) anmärker André Cochut, att ordet nationalité första
gången torde förekomma hos M:me de Stael, att det först årtionden senare infördes såsom
en neologism i ordböckerna, samt att Lamartine, i den provisoriska regeringens namn,
presenterade det för den europeiska diplomatien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/framtiden/1/0089.html
