Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - VII. Hos skrädderskan och grosshandlarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 67 —
ju ändå för breven, och här får jag aldrig tag i
en ordentlig sakförare, som vågar sig åt honom.»
»Nå men varför sä?»
»Hå, d’är en töcken där herre, som lejer
busar att slå och lemlästa den, som faller honom
det minsta i olag.»
»Jaså, en töcken en? Nå, fordrar mamsell
fullbordat äktenskap?»
»Ettdera detta eller tiotusen riksdaler i
förlikning. Inte ett öre mindre.»
Sofia skälvde på rösten, tog upp näsduken
och torkade sina tårar.
»Nå, jag kan ju språka honom till då, men
hörpå en sak! Jag skulle nog behöva ett biträde
med mig, en rapp och kvicktänkt person, för jag
är något döv ibland, så att jag får ha någon
bredvid att ropa i öronen på mig.»
»Är han döv? Han har ju hört bra hittills?»
lät Sofia förvånad.
»Ja, nu en stund, men ibland slår det för
öronen så styggt. Då en har uppgörelse med en
dylik sträng herre, så är det svårt att hålla på
fråga om allt vad han säger. Således en rapp
spoling, som hör, förstår och minns någonting.»
»Ja, då är Kalle här i gården som klippt ooh
skuren.»
»Pojken vid bordet? Iian har väl inte
begått något tjyvstycke eller så?»
»Nej, hur så då?»
»Ja si jag vill aldrig annat sällskap ha än
rejält och riktigt folk.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
