Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - XIII. »Belsazars gästabud»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 133 —
Törnqvist, som då får se detta namnlösa elände
från höjden, kommer att sända ned någon
Herrens ängel för att styrka deras krav? Kort
sagt — smygtitulus Törnqvist hade grundat en
lika sällsam som vidsträckt »affär», vars
beskaffenhet helst fordrade, att man icke talade
om honom alls och allraminst i något
ofördelaktigt sammanhang.
Nu har likväl ulven i fårakläder, dess
bättre för de i tid varnade, övergivit den
stillsamhet, som kunde passa det snövita lammet, och
i stället låtit sig förmärka i sin sannskyldiga
dräkt.
Arvingarna till Per Israelsson i Ovanmyran
hade klart för sig, att inemot 20,000 riksdaler
in-nestodo hos nådabarnet och bankiren Törnqvist
efter en skogsaffär med deras framlidne fader.
Då bankiren ej givit något som helst svar på tre
anmaningsbrev att betala dödsboet denna
fordran, skickades till nådabarnet ett ombud med
anseende som skicklig och redbar i dylika svåra
uppdrag. Namnet är numera väl känt inom
samhället. Det var björnskytten Paul Walther från
Lövsta i Graninge av Västernorrlands län.
Efter två samtal med bankiren å hans inre
kontor kom Paul Walther från nådabarnet med
tusen riksdaler kontant och revers på skuldens
återstod. Intet vittne fanns tillstädes vid dessa
förhandlingar. Walther säger sig ha lirkat länge
med Törnqvist, som till en början alldeles
förnekade skulden, men föreställt honom, att ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
