Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frithjof den Djerfves Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
det vårades, vädret började mildras, skogen att grön—
ska, gräset att gro och skeppen att gå landen emellan.
KAP. XIII.
honung Ring rider till Skogen.
En dag talade konungen till sina hofmän: «nu
vill jag, att ni far ut i skogen med mig, för att roa
oss, och bese landets vackra läge;« och så gjorde de.
En stor hop följde med konungen ut i skogen. Det
lämpade sig så, att konungen och Frithjof??) blefvo
allena tillsamman i skogen, långt ifrån andra män. Ko-
nungen sade att han kände sig tung: «och måste jag
sofva» — Frithjof svarade: »faren hem, herre; ty
sådant böfves bättre förnäme män, än att ligga ute.» —
Konungen genmälte: »icke må jag det,» — Derpå lade
han sig ned, och somnade hårdt och snarkade högt.
Thjof satt nära honom, och drog svärdet ur ski-
dan och kastade det långt bort ifrån sig. En stund
derefter satte konungen sig upp och sade: »var det
ej så, Frithjof, att der kom dig mycket i hugen, det
du dock väl emotstod? Derföre skall du ock hafva stort -
anseende hos oss. Men jag kände dig straxt, första
| qvällen du kom i vår hall; och skall du icke så snart
skiljas vid oss; mycket månde dig ock här förestå.»
Frithjof svarade: »väl och vänligen hafven J emot-
tagit mig, herre; men bort mäste jag nu, ty mina föl-
Jeslagare komma mig snart till möles, såsom jag förut
bestämt det.» — Sedan redo de hemåt; samlades så
konungens folk hos dem från skogen, och de foro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
