Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning öfver Esaias Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
1 vilterhet och historia. Med bok i hand satte han
sig hvar som helst, än på en sten, än på en stege;
och då han en gång under bergningstiden skulle vakta
en grind, glömde han sitt åliggande för någon ting,
som han ifrigt läste, och släppte in boskapen i den
ännu icke bergade ängen.
Så uppvexte han, lik en vildappel i skogen,
ända till sitt fjortonde är, då Branting, som länge
varit uppmärksam på hans håg för läsning, händelsevis
upptäckte med hvad nytta han läste. En afton, då de
reste hem ifrån Carlstad, och det var stjernklart, tog
sig hans fosterfar,. en gudfruktig man, af gammalt
skrot och korn, deraf anledning att tala om Guds
skapade verk och Hansi dem synbara allmagt. Gossen
svarade derpå med en kännedom af verldsbyggnaden
och lagarna för hiumlakropparnes rörelse, som förvå-
nade gubben. »lHuru vet du det?» sade han. »Jag
har läst derom i Bastholms Philosophie för olärde»,
svarade ynglingen. Branting teg; men några dagar
derefter sade han: »Du måste studera.» Hvilket af-
. görande ord! Huru vigtigt icke blott i Tegnérs lefnad,
utan i Svenska vitterheten, der hans namn gör en.
epok. Och hvad mångfaldigt godt i kyrkan och vid
läroverken skulle icke utan detta ord gått förloradt.
Derpå berodde ock det uppseende och det nöje, som
hans på så många språk öfversatta arbeten gjort i hela
Europa. Huru väl förtjenar icke den hederliga Bran—-
tings minne den belöningen, att, med sin fostersons
odödliga namn, gå till efterverlden! Men var det blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
