- Project Runeberg -  Från fronten i väster september-november 1914 /
364

(1915) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lugna dagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

364
kriget, visste han också sin plats och förstod vad
folket krävde av honom, och i förlitande på detta folk
tvekade han icke att slå till för Tysklands tillvaro och
framtid.
Han talade om folkets pliktkänsla, som är segerns
förnämsta betingelse. Folket vet vad det har att
göra när pliktens bud kallar det. »Vi böra tacka Gud
för hans nåd att göra oss så eniga och starka nu i
vår besökelses timme, i vår svåraste, men också vår
största tid.» Och sist talade han om soldaternas ut-
hållighet och om deras beslutsamhet att kämpa till
sista blodsdroppen, att icke giva sig förrän den sista
karlen och den sista hästen fallit.
Det var en enkel vältalighet, denna krigsprästs,
utan blommor och utan fraser. Han talade frimodigt,
med glad tillförsikt och orubblig segervisshet och de
tyska orden gåvo ett klingande eko i de franska
husen. »Vater unser, der du bist im Himmel...
Der Herr segne Euch und behute Euch ...» Till sist
blev åter en psalm sjungen. Och den sjöngs med
svällande, dånande kraft, som om det hade varit
dagen före det segersälla intåget genom Branden-
burger Tor. Här stodo de nu dessa axelbreda, kraft-
fulla och ungdomsfriska germaner, och under hjäl-
marna flammade ögonpar, som kanske i morgon skulle
slockna i skyttegravarna. Man nästan frös då man
hörde psalmsången skalla och man tänkte: dessa män
kunna konsten att dö, men deras folk kan aldrig dö.
Och man tänkte: det är synd om de makter, som
förenat sig till deras undergång; hur mycket blod
skall flyta, innan d e lära sig förstå att deras mål,
Tysklands tillintetgörelse, är oupphinneligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 12 01:42:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frontvast/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free