Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - seigneurie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
seigneurie — 626 — semaine
seigneurie*, länsherrskap ; herregods, -säte, säteri; äfv. skämts, votre ~ Ers nåd. seille* ell. seilleau, pyts.
seime*, veter. hornklyft.
sein, bröst, barm (famn); sköte äfv. fig.; ibl. inre ; donner le ~ à un enfant ge bröstet åt ett barn; dès «v maternel [tu es mon Dieu från min moders lif; dans son ~ vid, i sin barm, sitt bröst, sköte; äfv. i sitt inre; déposer ses secrets dans le ~ de qn anförtro sina hemligheter åt ngn; fig. au ~ de äfv. midt [upp] i, midt ibland; au ~ de la gloire i den eviga saligheten; l’enfant dormait] sur son äfv. vid hennes barm, i hs sköte; le ~ de la terre jordens sköte (inre, innandöme); ell. Va porté ans son ~ äfv. hon har burit h. nnder sitt hjärta; fig. il ell. elle le porte dans son sein det är hs skötebarn, älskling, h. håller innerligt af h. ; porter la guerre] dans le ~ du royaume i [själfva] hjärtat af [konunga]riket; presser qn contre son ~ trycka ngn till sitt bröst; c’est un serpent que j’ai réchauffé ans mon ~ det är en orm som jag närt vid min barm; dans le ~ de s. famille i skötet af sin familj ; on Va tiré u ~ même la pauvreté h. har blifvit uppdragen ur stor fattigdom; du ~ même la mer ur hafvets djup.
Seine*, geogr. la ~ Seine [floden],
seine*, fiskt. not, vad.
seiner, 1:1,itr. (tr.) draga not.
seing, namnteckning, underskrift [privé obevittnad],
séismique, a.2 jordbäfnings-.
séismographe, fys. s[e]ismograf.
séismographie*, fys. s[e]ismografi.
séismoscope, jordbäfningsangifvare.
seizaine*, packtråd.
seize, räkn.2 (s.m.) sexton, -de; -tal; soixante-o. sjuttiosex; le ~ courant den sextonde dennes,
seizième, a.2 (s. m.) © sextonde, -del.
seizièmement, adv. för det sextonde.
Séjan, hist. Sej anus.
séjour, vistelse, -ande, uppehåll (rast); vistelse-, uppehållsort, bostad, boning, hemvist; le ~ à (de) la campagne vistelsen pålandet (landtlifvet); permis de O] ett af myndigheter utfärdadt tillstånd att vistas i en stad etc. ; V>n ~ de quelques mois [en] några månaders vistelse &c ; avec ~ facultatif à med rättighet att stanna ngn tid i-, faire un long ~ dans, à äfv. vistas, uppehålla sig, stanna länge i (på); je n’y ferai pas de ~ äfv. jag kommer ej att stanna &c ngt där; le céleste ~ de himmelska boningarna; le ~ infernal helvetet; l’humide ~ hafvet,
séjournement, vistande &c s. följ.
séjourner, 1:1,itr. vistas, uppehålla sig; ibl. göra uppehåll, rasta; om vatten etc. stå [stilla], stanna.
sel, salt; fig. äfv. kvickhet (skärpa); smak; ~ [de cuisine*] koksalt; des äfv. luktsalt; un grain de ~ ett saltkorn; fig. en smula kvickhet; être de ell. d’un bon sel vara lagom salt[ad]; ~ attique attiskt salt; ~ ammoniac salmläkt ~ d’Angleterre* ell. de Sedlitz engelsk salt; ~ d’oseille* F bläckpulver; faux ~ lurendrejadt salt; plaisanterie* au gros ~ grofkornigt skämt; plein de ~ fig. afv. mycket kvick,
sélaciens, pl. ett släkte broskfiskar = Selachia. sélam ell. sélan, »talande bukett»,
sélectif, ive*, a. val-,
sélection*, urval (utväljande),
séléniate, kem. selensyradt salt.
sélénieux, a. kem. acide ~ selensyrlighet.
sélénique, a. kem. acide ~ selensyra.
sélénite, s. m. kem. selensyrligt salt; s. miner.
selenit, gipsspat.
séléniteux, euse*, a. kem. selenhaltig.
sélénium, kem. selen,
séléniure, kem. selenförening,
sélénographie*, astr., månens topografi, beskrifning,
sélénographique, a.2 astr. selenografisk,
Séleucie*, geogr. Seleucia.
Sélim, hist. Selim,
sellage, sadlande, -ing.
selle*, stol utan ryggstöd, pall; vanl. Sadel [pour homme mans-, herr-, de ell. pour dame* (femme*) fruntimmers-, dam-]; skuipt. cavalett; läk. öppning, stolgång (aller à la ~ gå till stols); cheval de ~ ridhäst; en ~ i sadeln; ibl. till häst; être ien en ~ vara sadelfast äfv. fig. F; monter un cheval sans ~ äfv. rida barbacka.
1. seller, 1:1,tr. sadla.
2. se seller, 1:1,agr. hårdna, torka,
sellerie*, sadelmakararbete, -yrke; sadelkammare; ridtyg.
sellette*, ford. pall för anklagade; ~ skoborstarelåda ; hängstol h vari ai’betare upphissas; sadelm. däckel ; de mouton à la chasseur half fårsadel som vildt; F tenir qn sur la ~ hårdt ansätta ngn, gå ngn inpå lifvet,
sellier, sadelmakare.
selon, prep. enligt, efter; ~ lui enligt &c hm, hs tanke etc.; l’Evangile ~ saint Jean Johannes’ evangelium; ~ que efter som; c’est ~ det beror (kommer an) på, det blir fråga om [de saken],
semaille*, vanl. i pl. såning, [ut]sående, sådd; såningstid \ faire les så.
semaine*, vecka; en veckas arbete; veckoaflöning, -lön, -förtjänst, -pengar; la ~ dernière [i] förra veckan; la ~ prochaine [i] nästa vecka; la ~ sainte påskveckan; un jour dea ~ en vecko-, socken-, hvardag; en dag i veckan; toutes les ~ äfv. hvar[je] vecka; de ~ en ~ från vecka till vecka, vecka ut och vecka in; F P la ~ des trois jeudis när det blir sju torsdagar i en vecka; être à la ~ vara anställd p. (per) vecka;
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (3) närmast motsv. ©) omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
