Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tuyauter ... - U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tuyauter — 711 — un
tuyauter, 1:1,tr. pipa remsor o. d.
tuyère*, [[teknisk term]] forma, blåsbälgsrör.
tympan, anat. trumma; [[teknisk term]] dörrspegel, -fält, -panel etc.; trekantigt gafvelfält; tramphjul etc.; membrane* du ~ trumhinna; boktr. [grand] ~ däckel å handpress; petit ~ timpan; bruit à briser le ~ [de l’oreille*] äfv. öronpina.
tympaniser, 1:1,tr. F smäda, utskrika,
tympanite*, läk. tympanitis.
tympanon, mus. tympanum.
tympe*, [[teknisk term]] encorbellement de la ~ utslagsbröst.
Tyndare, myt. Tyndarus.
type, urbild, typ (förebild) [de för]; läk. äfv. sjukdomsform ; boktr. stil, gjuten bokstaf [styp] ; normalmått; ~ [fartygs]cert; fig. P figur (original); mètre, poudre* ~ normalmeter, -krut; être e ~ de äfv. vara typisk för.
typhlite*, läk. blindtarmsinflammation,
typhique, a.2 läk. ~ fös ; tyfusartad.
typhoïde, a.2 läk. tyfusartad; fièvre* ~ tyfoid-, nervfeber.
typhon, häftig orkan i kinesiska m. fl. farvatten: tyfon.
typhus, läk. tyfus.
typique, a.2 typisk, urbildlig (förebildande),
typo, ~te*, P sättare, -erska.
typographe, typograf, sättare,
typographie*, typografi, boktryckarkonst ; boktryckeri.
typographique, a.2 © typografisk, boktryckar-.
typomètre, boktr. kärnmått.
Tyr, geogr. Tyrus.
tyran, tyrann; zool. fågeisläktet Tyrannus; être e ~ de äfv. tyrannisera; être e ~ de sa famille*ara en hustyrann ; en ~ afv. tyranniskt.
tyranneau, F småtyrann.
tyrannicide, tyrannmord, -mördare.
tyrannie*, tyranni.
tyrannique, a.2 © tyrannisk.
tyranniser, 1:1,tr. tyrannisera.
Tyrien, ~ne*, folkn. tyrier, -iska.
tyrien, ~ne*, a. tyrisk.
Tyrol, geogr. Tyrolen.
Tyrolien, ~ne*, folkn. tyrolare, -ska.
tyrolien, ~ne*, a. tyrolsk; s. tyrolervisa, -dans; chanter une ~ne äfv. jo dia.
Tyrrhènes, pl. folkn. tyrrenier.
tyrrhénien, ~ne*, a. tyrrenisk.
Tyrtée, hist. Tyrteus.
tzar, etc. s. czar, etc.
tzigane, tzingari, s.2 zigenare, -erska. U, bokstafven U.
ubiquiste, ford., teologie doktor som ej hörde till ngn viss skola; en som trjfs väl öfverallt, reser öfverallt.
ubiquitaire, s.2 kyrkh. ubikvitarie.
ubiquité*, allestädesnärvaro; F avoir le don d’m vara öfverallt, allestädesnärvarande.
udomètre, regnmätare.
Ugolin, utter. Ugolino.
‘uhlan, uhlan.
ukase, ukas.
Ukraine*, geogr. Ukrain, Ukrajne.
ulcération*, läk. rötsårsbildning.
ulcère, läk. [röt]sår äfv. fig.
ulcéré, ~e*, pp. (a.) angripen af rötsår; tärd af samvetskval; cœur ~ hatfullt hjärta, hätskhet (bitterhet); avoir le cœur ~ de vara djupt sårad, förbittrad etc.
ulcérer, 1:2,tr. förorsaka rötsår på, i; fig. djupt såra, förbittra. bli förbittrad &c.
ulcéreux, euse*, a. läk. sårig, -artad, betäckt med rötsår,
uléma, turkisk lagkiok: ulema.
ulmaire*, bot. älggräs = Spiræa ulmaria.
Ulphilas, kyrkh. Ulfilas.
Ulpien, hist. Ulpianus.
Ulric, dopn. Ulrik. ~
Ulrique*, hist. Êlêonore* Ulrika Eleonora,
ultérieur, ~e*, a. © geogr. bortre; fig. ytterligare, vidare, senare; la Poméranie me Hinterpommern.
ultérieurement, adv. yttermera, -ligare, vidare, sedermera,
ultimatum, diplom, ultimatum; ibl. sista ord.
ultra, ytterlighetsman,i sht ultrarojalist; i sammans. ultra, ytterlig [gående],
ultramontain, ~e*, a. (s.) p. andra sidan, bortom (söder om) Alperna; kat. ultramontan, -sk.
ultramontanisme, kat. ultramontanism.
ululer, 1:1,itr. om uggla o. d. tjuta.
Ulysse, hist. Ulysses, Odyssevs.
umble, zool., Salmo umbla.
Umbrie*, geogr. Umbrien.
un, ~e*, rakn. (s. m., obest. art.) en, ett; etta; l’un den ene, en [de, d’entref, bland] ; pas ~ ej en, ingen [enda]; ~ ~ en etta; ce ~ [est mal fait denna etta; trois ~ tre ettor; ~ à la. fois en i sänder, åt gången; ~ à ~ en och en; ~ peu [något] litet; ~ autre en ell. ngn annan ; les m. .... les autres ... somliga ell. några ..., andra ...; l’m et l’autre äfv. båda, bägge, -derå, båda delarna; l’un et l’autre est bon ell. sont bons båda äro goda; les m. et les autres [både] den ene och den andre; l’un ou l’autre afv. endera [delen] ; ni l’un ni l’autre afv. ingendera [delen], intetdera; sans vouloir fâcher] ni les m. ni les autres äfv. p. någotdera hållet; Vm l’are, les m. les autres hvarandra; Vm contre l’autre äfv. mothv.;se
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
