- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
396

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lanterneau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lanterneau — 396 — larguer

                projections skioptikon; ~ sourde blindlykta; hist. à la ~ häng honom i lyktstolpen!

                2. ark. takkupol för ljus; lanternin; äv. griljerad loge.

                3. tekn. drivhjul, trilla.

                4. pl. ~s dumt prat; jfr vessie

                2.

        -eau (pl. ~x) m liten lanternin.

        -er

        I. itr gå och dröna, söla bort tiden; prata dumheter.

        II. tr tråka ut med prat.

        -erie f

                1. söl.

                2. prat, snack,

        -ier m

                1. lykt|makare, -tändare.

                2. f pratmakare.

        -on m = -eau.

lantiponner F

        I. itr prata strunt.

        II. tr prata.

lantur[e]lu

        I. adv jo pytt, knappast som syar.

        II. m slags kortspel,

lanugin|eux, -euse a bot. fjunig, ullartad.

lapalissade f dumbomsartad kvickhet,

laparotomie f Wr. öppnande av bukhålan, laparotomi.

laper tr o. itr F lapa [i sig],

lapereau (pl. ~x) kaninunge.

lapi||cide

        I. a bot. som växer i stenräm-nor.

        II. m ant. stenhuggare,

        -daire

        I. m

                1. stenslipare.

                2. slipstol.

        II. a i style stenstil.

        -dairerie f stensliparyrke, -arbete,

        -dation f stenande [till döds], äv. stenkastning,

        -der tr stena [till döds], förfölja med stenkastning; fig. smutskasta,

        -dification f förstening.

        -difier tr förvandla till sten, förstena,

lapill|eux, -euse a om frukt stenhård,

lap||in m

                1. kanin: ~ de clapier (choux) tam kanin; ~ de garenne vild kanin; ~ de Norvège vimmel-, fig. F poser un ~ lura, gå utan att betala, utebli vid möte; jfr coup 6.

                2. f duktig karl; fameux ~ huggare; mon petit ~ min gubbe lilla.

                3. lärling.

        -ine f kaninhona; fig. F kvinna med många barn.

        -iner itr om kanin yngla.

        -inière f kanin|gård,

        -bur.

lapis [ -is] o.

        - -lazuli m lazursten.

lapon a lapsk.

        1. ’~ie f Lappland,

laps [lâps]

        I. m i ~ de temps tidrymd.

        II. a i förbindelse med relaps: ~ et relaps åter hemfallen till kätteri.

        -us [-ySy lat. ] m misstag, fel.

laptot m senegales i fransk krigstjänst,

laquais m livréklädd betjänt, lakej; fig. betjänt själ.

laqu||e

        I. f

                1. gummilacka; jfr gomme 1.

                2. lackfärg.

        II. m

                1. lackfernissa.

                2. möbel (småsak) i lack.

        -er tr lackera,

        -eux, -euse a lack-,

larbin m betjänt vanl. nedsätt.; spel. knekt,

larcin snatteri; tjuvgods; plagiat,

lard m fläsk, späck: gros ~ fett fläsk; petit ~ magert fläsk; faire du ~ lägga på hullet genom lättja; tekn. pierre de ~ späcksten.

        -acé a läk. spackar-tad.

        -er tr

                1. späcka, äv. fig.; ~ un rôti späcka en stek; ~ de coups d’épée genomborra med värjstyng; discours -é de mots latins tal späckat med latinska ord.

                2. spel. ~ une carte sticka in ett märkt kort.

        -erasse f sjö. grovt hamptåg.

        -eron m zo. blåmes.

        -eux, -euse a fläskaktig,

        -oire f

                1. späcknål.

                2. f stickvapen, värja, bajonett,

        -on m

                1. späckremsa.

                2. tekn. stålplugg.

                3. stickord, sarkasm.

                4. spel., i lek insmugglat kort.

                5. arg. barn.

        -onner tr

                1. skära späck i remsor.

                2. fig. F överhopa med stickord.

lare m ant. husgud; pl. äv. hus och hem; appos. dieux ~s husgudar.

larg||e

        I. a

                1. bred: ~ des [d’]épaules axelbred; ~ de deux mètres 2 m bred.

                2. vid, rymlig, fig. betydande: role trop ~ alltför vid klänning; prendre une ~ part aux affaires ta en betydande del i affärerna.

                3. fig. vidsynt, fri, frisinnad; föga nogräknad: vues ~s vida vyer; conscience ~ rymligt samvete.

                4. frikostig, riklig; vie ~ dyrbart levnadssätt.

                5. konst, ’bred’, yppig: peinture ~ bred penselföring.

        II. adv

                1. vitt, rymligt: s‘habiller ~ gå i vida kläder.

                2. konst, peindre ~ måla ’brett’.

                3. spec. ne pas en mener ~ ha hjärtat i halsgropen.

        III. m

                1. bredd: avoir deux mètres de ~ vara 2 m bred; se promener de long en ~ el. au long et au ~ ge av och an (hit och dit); F en avoir (donner) du long et du ~ få (ge) på pälsen.

                2. vidd, utrymme: être au ~ ha gott utrymme, äv. vara förmögen; au ~ el. passez au ~! gå åt sidan!

                3. öppen (rum) sjö: au ~ de på höjden av; prendre le ~ gå till sjöss, fig. rymma fältet; tenir le ~ hålla [ öppna] sjön.

        -ement adv

                1. rikligen.

                2. konst, ’brett’,

        -esse f frikostighet, riklig gåva.

        -eur f

                1. bredd.

                2. vidd, rymlighet: la ~ d’un habit en rocks vidd.

                3. vidsynthet: envisager une question avec ~ se vidsynt på en fråga.

larg||hetto mus.

        I. adv tämligen brett.

        II. m tämligen brett utförande, larghetto.

        -o mus.

        I. adv brett.

        II. m brett utförande, largo.

largu||e

        I. a sjö.

                1. lös: écoutes ~s lösa skot.

                2. vent ~ vind på låringen.

        II. adv: aller ~ segla rumskots.

        III. m rumskotssegling.

        -er

        I. tr sjö.

                1. släcka, fira.

                2. ~ un ris sticka ut ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free