- Project Runeberg -  Bilder ur växtverlden /
105

(1868) [MARC] Author: Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105

i sjelfva verket hafva många framstående botanister, ja till
och med Linné sjelf, i detta afseende begått felsteg.
Saken är dock af ej ringa betydelse, hvarföre vi torde kunna
fasthålla, ej blott att roten är den växtdel, som utvecklar
sig nedåt, utan äfven att den alltid saknar blad samt att
dess tillväxt ej sker omedelbart i yttersta spetsarne, utan
att dessa äro täckta af en s. k. rotmössa.

Detta sistnämnda torde förtjena en närmare
förklaring. Betrakta vi en stam eller en gren. så finna vi med
lätthet, att nybildningen sker i sjelfva spetsen, att der är
(så att säga) sjelfva lifshärden, ur hvilken nya delar städse
framgå, allt dock under det att dessa nybildade delar
sedan kunna till en tid tilltaga i längd. Så t. ex. med
årsskottet af ett träd. Detta, bildadt i sjelfva spetsen af ett
äldre årsskott och sjelft egande sina yngsta delar i sin
öfversta topp, förlänges sedermera under sommarens lopp
eller liksom uttöjes, så att afstånden mellan de på
detsamma sittande bladen förstoras under årets hela
vegetationsperiod. Icke så med roten. Ej nog dermed, att ett
nybildadt stycke af densamma ej mera förlänger sig, utan
bibehåller den längd, som det en gång vid sin bildning
erhållit, så är dessutom det ställe, hvarest de nya delarne
bildas, beläget ej i sjelfva yttersta spetsen utan ett stycke
ofvanför densamma. Skulle den yttersta spetsen vara den
punkt, i hvilken lifsverksamheten vore liksom koncentrerad,
huru lätt kunde den ej då under rotens framträngande
bland sten och grus blifva skadad och dess vidare
utveckling derigenom hämmad? Det behöfves derför ett — om
ock tunnt — skyddande lager. Ett sådant finnes äfven,
omgifvande vegetationspunkten såsom en hylsa eller tuta*),

’) Vill man se denna, mäste man med allra största försigtighet fri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftmvaxter/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free