- Project Runeberg -  Från våra dagars Ryssland : studier under åren 1904-1907 /
12

(1911) [MARC] Author: Adolf Törngren - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den konstitutionella idéns utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

administrationen. Minoriteten (27 röster) nöjde sig med
ett obestämdt »deltagande i lagstiftningen».

Denna meningsolikhet gaf anledning till en
framtida splittring af deltagarna på tvenne partier. Men
under de närmaste betydelsefulla månaderna
uppträdde de enigt mot de reaktionära. Vid de ordinarie
semstvomötena, som äga rum i december och januari,
beslöts i de flesta fall att sända adresser till tsaren,
af hvilka största delen anslöt sig till majoritetens vid
semstvokongressen resolutioner.

Men semstvos voro icke de enda, som framhöllo
nödvändigheten af genomgripande reformer. Andra
representanter för de bildade klasserna funno äfven
utvägar att gifva uttryck åt landets förhoppningar.
Advokater, ingenjörer, läkare, publicister o. a. höllo
trots polisens trakasserier under december månad
landet rundt hvar för sig möten, oftast under formen
af banketter, där resolutioner antogos, hvilka i
hufvudsak omfattade de elfva punkter semstvokongressen
af den 19 november hade formulerat. Flere städers
kommunalstyrelser anslöto sig äfven till dem.

Kort efter novemberkongressen, den 15
december, upptog regeringen densammas fordringar till
närmare granskning. Justitieministern Muravjeff
förklarade härvid, att tsaren ej var berättigad att
förändra styrelsesättet. Pobedonostseff ansåg, att
»Ryssland skulle falla i synd och återgå till barbariet» om
tsaren lämnade makten ifrån sig, att moralen och
religionen skulle lida samt Guds lag kränkas. Witte,
som, efter att hafva lämnat finansportföljen åt Pleske,
kvarstod i den nära nog inflytelselösa befattningen
af ordförande i ministerkommittén,[1] anmärkte att »om


[1] Icke ministerkonseljen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fvdryss/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free