Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kronans beställningar och andra dylika utgifter uppgå
för periodens åtta sista år till öfver 350 millioner, således
omkring 45 millioner årligen. Enligt sådan beräkning
skulle passivan af den internationella
räkningsbalansen under dessa tio år belöpa sig i medeltal till 400
à 450 millioner rubel mot en aktiva af 250 millioner
per år. För år 1908 uppgick deficit i denna balans
till 290 millioner. Till betäckandet af skillnaden
kunde Ryssland hafva till sitt förfogande den årliga
guldproduktionen, som belöper sig till 45 millioner
rubel i medeltal. Resten måste utfyllas genom
indragandet af utländskt kapital, antingen i form af
placeringar i ryska företag eller i form af lån. I
hvardera fallet kommer naturligtvis passivan af den
internationella balansen att förstoras med räntan på
det indragna kapitalet och i intetdera fallet hafva
de finansiella svårigheterna aflägsnats, utan nytt
utländskt kapital måste ständigt ånyo införas. En
förändring i balansen kan på denna väg åstadkommas
endast om det utländska kapitalet användes till
produktiva företag, som föröka exporten eller förminska
importen. Men efter de utomordentligt stora
förluster utländingar gjort i början af 1900-talet på
ryska industriföretag och med de ogynnsamma
förhållanden den ryska inrikesmarknaden erbjuder, torde,
enligt en del ryska författares åsikt, någon större
utländsk kapitalplacering i Ryssland ej vara att
förvänta, som i längden blefve gynnsam för hvardera
parten. Ty utländingarna måste betinga sig
garantier, hvilka äro liktydiga med att staten under
dåliga tider får tillskjuta de summor de med utländskt
kapital drifna företagen ej själfva kunna afkasta,
såsom fallet varit med de privata järnvägarna, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
