Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den andra duman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke alls föll honom på läppen. Oaktadt han
medgaf att dessa förklarat att de tillerkänna bönderna
en oföränderlig besittningsrätt till den jord, de skulle
komma att få, så ansåg han dock, att om
expropriation en gång erkändes i princip, så kunde ingen
vara säker på, att den ej i framtiden skulle komma
att ytterligare utsträckas, samt att därmed
äganderätten till jord upphäfts. Att icke vilja genom lag
påtvinga bönderna teorier, som ansågos berättigade,
medgaf han likaså vara riktigt, äfvensom att alla på
bondeståndet hvilande fjättrar skulle lösas, så att de
finge själfva välja sättet för utnyttjandet af sin jord.
Vidare påstod han att förslaget att staten skulle
deltaga i kostnaderna för inlösen af böndernas blifvande
jord stred mot expropriationsprincipen, ty huru kunde
man samtidigt erkänna nödvändigheten af att hela
befolkningen, staten, borde hjälpa de mest
behöfvande. »Hvarför är det för detta ändamål
samtidigt nödvändigt att göra 130,000 godsägare
arflösa?» Helt annorlunda tyckte han att det förhöll
sig med den lag han utgifvit efter den första dumans
upplösning och som nedsatte Bondebankens ränta på
utgifna lån. Det föreföll honom naturligt att staten
skulle betala skillnaden mellan bankens
utlåningsränta och den ränta den måste betala på sina
obligationer, ty staten, alla befolkningsklasser, skulle bistå
bönderna att förvärfva den jord de behöfde. Alla
skattebetalande skulle medverka, att bördan blefve
jämnt fördelad och icke trycka uteslutande en fåtalig
samhällsklass af 130,000 godsägare.
Han uppehöll sig vid att några talare fällt
upphetsande uttryck såsom: »Vi hafva kommit hit, icke
för att köpa land, utan för att taga det.» Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
