- Project Runeberg -  Fyra man om en bok /
iii

(1907) [MARC] Author: Jerome K. Jerome Translator: Ezaline Boheman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRETAL.



För många, många år sedan, då jag var en liten gosse,
bodde vi i ett stort hus vid en lång, rak, smutsig
gata i östra London. Om dagen var denna gata mycket
bullersam och trafikerad, men om natten var den tyst
och dyster med glesa rader af gaslyktor och intet annat
ljud än poliskonstapelns taktfasta steg, som under hans
långa pass alltid tycktes närma eller aflägsna sig,
med undantag af de korta ögonblick, då stegen alldeles
upphörde och han stannade för att knacka på en dörr
eller ett fönster eller lysa med sin blindlykta nedåt
någon mörk gränd, som ledde till floden.

Huset hade många fördelar, såsom min far brukade
säga till vänner och bekanta, hvilka förvånade sig öfver
att han valt en sådan bostad. Bland dessa fördelar
räknade jag för min del den, att man från dess
gårdsfönster hade utsikt öfver en gammal, mycket besökt
kyrkogård. Om nätterna brukade jag ofta smyga mig
ur sängen och krypa upp på en byrå, som stod framför
fönstret i mitt sofrum. Och från denna min
upphöjda ställning betraktade jag med fruktan och bäfvan
de gråa grafstenarne, undrande i mitt stilla sinne,
huruvida skuggorna, som rörde sig mellan dem,
möjligen kunde vara andar — mörka andar, som förlorat
sin naturliga hvithet genom beröringen med stadens
rök och blifvit smutsiga, alldeles som snön, hvilken
ibland brukade ligga på kyrkogården.

Jag intalade mig själf, att de verkligen voro andar,
och började snart känna mig riktigt vänligt stämd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyraman/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free